onsdag 29 maj 2024

inloggad som

Fler forskare för framtidens föda

Rapidus har under hösten uppmärksammat många av de skånska innovationsprojekten inom livsmedelssektorn. I dag tittar vi närmare på forskningsprojekt som syftar till att möta framtidens matutmaningar. 

Vid Lund Institute of advanced Neutron and X-ray Science (Linxs) pågår ett projekt, Northern Lights on Food, som studerar livsmedel på molekylnivå. Linxs är ett LU-drivet tvärvetenskapligt samarbete vars syfte är att locka toppforskare till ESS och Max IV, samt hjälpa dem att nyttja anläggningarna. 

– Fundamental förståelse av livsmedel är en vetenskaplig utmaning och kräver avancerade metoder. Teknikerna på Max IV (röntgenljus) och ESS (neutronljus) kan avslöja strukturen på ett hittills oöverträffat sätt. Röntgen ger bilder med högre upplösning men är bäst på att se tunga element. Neutron är bra på att se vatten och lätta element, säger Linxs Tommy Nylander, professor vid LU:s kemiska institution. 

Hur kommer den hjälpa till att lösa framtidens utmaningar med att mata massorna? 

– Genom ökad förståelse av struktur och dynamik kan man utveckla nya livsmedel från växtmaterial som både smakar gott och är nyttiga. Vi har exempelvis utvecklat naturliga processer som kan användas för att framställa emulsioner utan tillsatta emulgeringsmedel. Tack vare forskningen och utvecklingen av bildanalystekniker är det nu möjligt att identifiera och lokalisera olika komponenter i till exempel ett havrekorn. 

Ett exempel på Linxs satsningar är ett femårigt forskningsprojektet som drivs av Felix Roosen-Runge, vid Malmö universitets institution för biomedicinsk vetenskap. Projektet fick ett anslag på 10 miljoner danska kronor av Novo Nordisk Foundation och använder tekniken på Max IV för att studera egenskaperna hos protein i ärtfröer. I förlängningen är målet att lära sig skapa önskade egenskaper i livsmedelsprodukter. 

Det är just vad flera Lundabolag inom Aventure-sfären ägnat sig åt. Croptailor förvärvades till exempel av Lantmännen efter att ha kartlagt havrets DNA i syfte att öka dess proteinhalt. Bolagets grundare startade sedan Triticum Health, som försöker skapa ett salttåligt vete med bättre näringsinnehåll än dagens vete. 

– Det satsas ju en hel del forskningspengar i att förbättra skördarna och göra grödorna mer näringsrika och resistenta. Man använder teknik i mycket högre utsträckning och har mer kontroll på odlingen vilket ger större skördar. Det har gett resultat, jordbruket har utvecklats mycket de senaste åren och det kan göras mer, säger LU:s Christian Jörgensen, nationalekonom och utredare vid Institutet för livsmedelsekonomisk analys, AgriFood Economics Centre.

Det är en annan forskningssatsning på temat livsmedel, men ur ett ekonomiskt perspektiv. Ekonomihögskolan vid LU samarbetar med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU för att brygga forskarvärlden med den praktiska politiken. 

Institutet arbetar i tät dialog med regeringskansliet och tar fram samhällsekonomiska analyser av bland annat livsmedels- och jordbrukssektorn, främst till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Jämfört med ovan nämnda forskningsprojekt, som gärna fokuserar på möjliga innovativa lösningar på den globala livsmedelsförsörjningen, så målar Agrifood upp en dystrare verklighet. 

– Det finns egentligen ingen global brist på livsmedel. Regionalt kan det finnas brister på grund av exempelvis logistiska hinder eller väpnade konflikter, men det stora problemet är att maten inte når de som behöver den. Det är en fördelningsfråga: Inom vissa grupper finns det en väldigt stor överkonsumtion och andra är undernärda, säger Christian Jörgensen. 

Vilken roll kan forskningen och framtagandet av nya innovativa livsmedel spela? 

– Jag har svårt att se att de i närtid kan förändra särskilt mycket. Odlat kött kostar till exempel väldigt mycket att producera. Det låter bra, men sedan ska man också få folk att betala för det. I dag kommer det många småskaliga lösningar, men är de kostnadseffektiva? Hur mycket subventioner krävs för att de ska slå igenom? Vegoalternativen blir ju fler, men ur ett makroperspektiv har de förblivit nischade produkter. Vi äter lika mycket kött nu som vi gjorde för tio år sedan.

Emiliano Strauss

Vi tittar närmare på några fler skånska forskningsprojekt som syftar till att möta framtidens matutmaningar. 


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad