Krönika av Gunnar Wrede
I dag, den 16 maj, är det Internationella dagen för fredlig samlevnad. Dagen är utsedd av FN. Efter Eurovision-veckan, som gett oss Malmöbor en påminnelse på nära håll om hur svårt det är med fredlig samlevnad, känns denna dag som en nyttig påminnelse.
Jag har under lång tid haft två filosofiska och makroekonomiska käpphästar. Dessvärre har båda utsatts för hårda prövningar på senare tid.
Det första käpphästen är att det inte finns ondska, det finns bara olika särintressen. När två individer eller grupper är i konflikt är ingen av sidorna ond, det beror bara på vilken sida du står på. När du står på ena sidan och tycker att de andra är onda kan du tänka på att det på andra sidan finns människor som är goda mot varandra, föräldrar som älskar sina barn, personer som tar hand om varandra.
Riktig ondska verkar dock tyvärr finnas. Jag definierar då ondska som att vålla någon skada utan att det innebär egen vinning. Att en kille i Skärholmen utanför Stockholm skjuter ihjäl en man inför hans barn, bara för att han sa till dem om något. Det är faktiskt ondska.
Min andra käpphäst är att internationell handel skapar fred och ökat välstånd. Därför har jag under lång tid varit frihandelsförespråkare, globaliseringsfan och EU-federalist. Ju mer vi gör affärer med varandra, desto mer beroende av varandra blir vi. Och beroenden tvingar fram en fredlig samlevnad.
Tyskland hade detta synsätt när de för cirka 15 år sedan beslutade att lägga ned all sin kolkraft och kärnkraft samtidigt, för att i stället förlita sig på rysk naturgas. I efterhand ser det beslutet väldigt naivt ut. Möjligen missade tyskarna att Putin inte ansåg sig vara tillräckligt beroende av Tyskland för att hålla sig i schack. Nu är gaspipelinen Nordstream i Östersjön sprängd och miljarder spenderas på vapen som skeppas till Ukraina.
Hela tanken med EU bygger på detta synsätt. Med ömsesidiga beroenden växer vår vilja att vara lojala mot varandra. Men nu diskuteras det att utesluta Ungern.
Jag tror att väldigt få skulle anse att vi i Sverige borde utesluta ett län från nationen för att det uppstår antidemokratiska strömningar där. Så var går lojalitetsgränsen? Vid gränsen mot Danmark, Ungern, Kina? EU är ett lovvärt försök att vidga lojalitetsgränsen. Men det går ju sådär.
Ett område i total avsaknad av lojalitet är ju Israel och Palestina. Här tycker jag dock mina käpphästar passar in – ingen av sidorna är ond, filosofiskt sett, även om båda sidor anser att den andra är ond. Men hade de bara varit mer beroende av varandra hade de inte krigat.
Med dessa ord vill jag påminna om denna dag och citerar från FN:s hemsida:
”Att leva tillsammans i fred handlar om att acceptera skillnader och att ha förmågan att lyssna, erkänna, respektera och uppskatta andra samt leva på ett fredligt sätt. Den 16:e maj förklarade FN:s generalförsamling som den Internationella dagen för fredlig samlevnad som ett medel för att regelbundet mobilisera det internationella samfundets ansträngningar. Dagen syftar till att upprätthålla önskan om att leva och agera tillsammans, förenade i mångfald, att bygga en hållbar värld av fred, solidaritet och harmoni. Dagen uppmanar länderna att ytterligare främja fred och hållbar utveckling genom att uppmuntra förståelse och medkänsla bland individer.”
