fredag 19 april 2024

inloggad som

Bakterievänlig kost är framtidens medicin mot det mesta

Kort sagt: Diabetes, alzheimers och lungsjukdom – det är bara några exempel på områden där våra tarmbakterier spelar in. Bakterietillskott och kost skräddarsydd för tarmfloran kan bli framtidens väg till hälsa. Det skapar möjligheter inom både gamla och nya affärsområden.

Av Lisa Kirsebom, gästskribent

Bakterierna i vår tarm, den så kallade tarmfloran, har stor betydelse för hälsan. De påverkar inte bara tarmen, utan alltifrån lungor till hjärna. I veckan publicerade Nature Communications resultat från Köpenhamns universitet, där forskare för första gången visat att glutenfattig kost har effekt på friska människor, något som många trott men ingen bevisat. Deras tarmflora förändrades på ett sätt som kan förklara att de kände sig mindre uppblåsta, och gick ner en smula i vikt.

En annan färsk studie från Köpenhamn visar att människor som opererat bort delar av tjocktarmen löper större risk för att få diabetes, troligen för att tarmbakterier hjälper till att reglera blodsockret. Forskare i Lund har visat att tarmfloran påverkar risken för alzheimers sjukdom, och för att utveckla svåra lungproblem efter en blodtransfusion. Studierna i Lund gjordes på möss, men det finns goda skäl att tro att samma samband gäller hos människor.

Bakterierna i tarmen äter samma kost som vi, bryter ner den och ger ifrån sig små delar som vi kan ta upp genom tarmväggen. Dessutom producerar de själva en mängd ämnen som vi tar upp och påverkas av, bland annat vitaminer och fettsyror. Tarmfloran är individuell, delvis på grund av genetik – våra gener påverkar alltså vilka bakterier som har lättast att etablera sig. Men kosten spelar också stor roll. Ju mer vi vet om vilka bakterier som styr kroppen, desto mer kan vi styra själva med bakterietillskott, probiotika, och med kost som boostar rätt bakterier, prebiotika.

Bland de danska storspelarna på probiotika-området finns bioteknikföretagen Novozymes och Chr. Hansen, i Skåne Probi och BioGaia. Danmark vimlar av småaktörer som vill utveckla fermenterade grönsaker och bakterie-pimpade mjölkprodukter, och i Skåne finns bland andra uppstickarna ImmuneBiotech, med ett bibliotek av hälsovänliga bakterier och nya screeningtekniker, Nordic Rebalance med en bakteriefylld havredryck, och GutFeeling Labs och Carbiotix och som kartlägger tarmfloran – som grund för såväl kostråd som produktutveckling.

Det finns all anledning att tro att antalet bolag som vill komplettera eller stärka tarmens bakterier växer de närmaste åren. Vi kan få se:

… förfinad probiotika. Dagens produkter påverkar oftast lokalt, ger en friskare tarm med hjälp av till exempel lactobaciller. Morgondagens probiotika lär innehålla helt andra bakterietyper. Med större effekt för balansen i tarmen, och med påverkan långt där bortom; på ämnesomsättningen, eller till och med hjärnans funktioner.

… prebiotika. Specialprodukter som i praktiken är vanliga livsmedel, men tillspetsade för önskad effekt. Lättare att producera än probiotika, men mer konkurrensutsatta. Köper vi en tub eller kapsel om vi kan uppnå samma sak med grövre bröd och ett par äpplen om dagen?

… tarmhälsa som tjänst. Företag som screenar din tarmflora och ger råd om kostomläggningar eller produkter. Det har redan dykt upp, men ännu är det vetenskapliga underlaget ganska svagt. (Lite som med de tidigaste gentesterna.) Steget från gissningar till äkta kunskap behöver dock inte ta så många år.

Det är ingen enkel sak att få tillstånd att påstå att ett livsmedel gör nytta för hälsan. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa måste granska vetenskapen bakom varje nytt hälsopåstående, och EU-kommissionen ska godkänna det. Inte ens traditionell probiotika får man prata om hur som helst. Det är ingen slump att fruktdrycken ProViva registrerat varumärket ”Magens lille vän”. Det är ungefär så hälsospecifika de får bli.

Den som vill slå sig in på pre- och probiotikaområdet behöver alltså både tålamod och ekonomiska muskler. Först krävs grundlig vetenskap, sedan en produkt så effektiv att vården rekommenderar den, eller så attraktiv att konsumenten väljer den istället för… ja, istället för nyttigare mat, helt enkelt. Men för den som lyckas få till den kombinationen kan matsmältningssystemet snart förvandlas till en riktigt lönsam marknad.

Kort sagt: Diabetes, alzheimers och lungsjukdom – det är bara några exempel på områden där våra tarmbakterier spelar in. Bakterietillskott […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Svensk scampi i Lejonkulan

    Veckans avsnitt av podden Lejonkulan gästas av bolaget Cresponix som ska odla hållbar scampi i Sverige. Det är första gången Jan Dahlqvist bjuder in ett bolag helt utan Skånekopplingar.