Kort sagt: Långsiktig, riskbenägen och social. Men också stresstålig och en smula bufflig. Forskarna har satt fingret på dragen som gör entreprenörer framgångsrika.
Men frågan är om det viktigaste ändå inte är att våga komma igen efter en smäll.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Rapidus frukostmöte i tisdags. Sven Hagströmer får frågan om det är revanschlust som driver honom att hoppa i sadeln igen och bygga upp investmentbolaget Creades efter kraschen i HQ Bank.
Nej, det är det inte. Det är en livsstil.
Huvudet på spiken. Företagande är mer ett sätt att leva än ett arbete. Det är blod, svett och tårar men också frihet och belöning när det visar sig att idéerna bär. För Hagströmer, 68 år gammal, är entreprenörskap enda vägen framåt trots plågan av att ha sett sitt livsverk raseras.
Det finns forskning som kartlagt persondragen hos framgångsrika entreprenörer. Faktum är att ämnet ska upp på ett seminarium i Lund om ett par veckor. I den så kallade femfaktorteorin bedöms mänskligt beteende utifrån följande kriterier:
* Målmedvetenhet. Inte överraskande har det på denna punkt visat sig att skickliga entreprenörer jobbar hårt, noggrant och långsiktigt.
* Känslomässig stabilitet. Företagare är mer riskbenägna än Medelsvensson och har lärt sig hantera osäkerhet. Självförtroende behövs för att i alla lägen prata positivt om sin produkt.
* Extraversion. Entreprenörer som lyckas är utåtriktade. Stort socialt nätverk innebär många kontakter med potentiella kunder, partners och investerare. Men även om företagare pratar, betyder det inte att de också lyssnar till andra.
* Kreativitet. Nya idéer är själva grogrunden för entreprenörskap. En driven företagare gillar att bryta upp strukturer.
* Omtänksamhet. Här ligger framgångsrika entreprenörer generellt lågt på skalan. Det viktiga är ju att lösa uppgiften…
Förmodligen är det ganska sällan alla kriterier maxas i en och samma person. I praktiken handlar det om att kombinera förmågor i effektiva ledningsgrupper för att få företag att växa i olika faser. Rätt person på rätt plats vid rätt tid, helt enkelt.
Det kan innebära att ingenjörernas roll i tidigt skede efterhand får ge utrymme för mer utåtriktade, säljorienterade talanger. I vissa faser kan just prestation vara det viktigaste för en chef, medan växande organisationer ställer allt högre krav på själva ledarskapet.
Jag vill inte bedöma Sven Hagströmers roll i HQ-skandalen. Men han gestaltar den kanske viktigaste egenskapen hos en entreprenör, kämparanda. Hans fighting spirit är ett föredöme, inte minst i innovationsvärlden där det måste vara tillåtet att krascha och komma igen.
Tyvärr är det inte riktigt så idag.
Ett misslyckande eller en konkurs riskerar att stigmatisera entreprenören, även om det inte alls ligger något fuffens bakom. Tiderna tuffa och också för lovande affärsidéer är det kärvt med kapital. Mats Johansson på Framtidslyftet konstaterade krasst i sitt tacktal på Rapidusfesten att man får inte göra fel, även om man gjort allt rätt.
I själva verket är det fel på innovationssystemet om vi inte har bolag som går omkull. Det behövs elittänkande och baksidan är givetvis fler misslyckanden.
Enligt psykologen Andreas Lökken, som ordnar seminariet i Lund tillsammans med Bullseye Search och Ideon, klarar utpräglade entreprenörer att skaka av sig en konkurs och starta om. Denna gång med viktiga erfarenheter i bagaget.
På ett plan är det alltså via ärliga bakslag vi hittar talangerna.
Det är dags att börja odla en mer tillåtande kultur i näringslivet. Alla företagare måste våga sikta högt, och få lov att missa, för att vi ska få till de där riktiga stjärnskotten.
