Kort sagt: Det är helt enligt reglerna att plöja ner skånska skattepengar i marknadsföring för att stärka Kastrups flygplats. Förvaltningsdomstolens besked får betraktas som en framgång för Öresundstanken. Samtidigt finns anledning att fundera över varför insatsen görs.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Köpenhamns flygplats Kastrup får inte hamna på dekis. Det menar politiker på båda sidor Sundet.
Malmö stad flaggade tidigt för sitt deltagande i marknadsföringsprojektet Copenhagen Connected. Kastrup var skåningarnas sak, men beslutet överklagades. Nu har förvaltningsdomstolen slagit fast att det är okej att ta ett par miljoner kronor i skattemedel till detta.
Totalt handlar Copenhagen Connected om drygt 200 miljoner danska kronor som ska satsas på marknadsföring av Öresundsregionen för att locka flygbolag till att sätta fler rutter på Kastrup. Även om det inte är någon akut kris idag finns en rädsla för att flygplatsen håller på att tappa i attraktivitet. Den har sin grund i flera faktorer:
* Problemen för SAS. Det skandinaviska flygbolaget stod för nästan hälften av trafikintäkterna för Københavns Lufthavne ifjol och det finns en oro för hur mycket SAS kommer att kunna bidra med på sikt.
* De största flygplatserna växer sig allt större, medan mellanskiktet har det svårare. Enligt Lars Ramme Nielsen på Copenhagen Connected har Kastrup drabbats hårdare av lågkonjunkturen än konkurrenterna.
* Det pratas också mycket om Berlins nya storflygplats, som enligt planerna ska öppna 2011. Även om det är oklart vilken position den kommer att ta, ses den som ett hot på grund av sitt centrala läge.
Både Region Skåne och Lunds kommun är intresserade av projektet, men regionstyrelsen avvaktar just nu medan Centern i Lund kan komma att stjälpa hela den skånska satsningen eftersom Malmös bidrag är villkorat av att också Lund och Region Skåne går in.
Copenhagen Connected hoppas på ungefär fem procent av finansieringen från svenskt håll. Lejonparten av pengarna ska det offentliga i Danmark stå för.
Men också där har processen gått trögare än väntat. 40 miljoner statliga kronor fanns i planen, men danska regeringen har bara satt av tio miljoner. Av dem ska dessutom 1,5 miljoner gå till Billunds flygplats på Jylland. Det rapporterar Rapidus systerverksamhet Nytt från Öresund idag.
Företaget bakom Kastrup, Københavns Lufthavne A/S, går in med ungefär tolv miljoner danska kronor men intressant är att flygplatsens australiensiska storägare, investmentbolaget MAp, inte sätter en spänn direkt i projektet.
Visst har regionala aktörer, såväl näringsliv som akademi och privatpersoner, ett intresse av att hålla Kastrups dragningskraft uppe — men det har givetvis också ägarna.
Investmentbolaget MAp, som även har flygplatserna i Sydney och Bryssel i sin portfölj, redovisade mångmiljonvinst och en nettomarginal på över 30 procent första kvartalet i år. Här märks ett exempel på det privata kapitalets begränsningar. Regionala företrädare ser bekymmer och börjar pumpa in pengar för att bygga samhället långt innan ägaransvaret blivit riktigt brännande.
Copenhagen Connected presenteras som ett helt fristående projekt utan koppling till den dagliga driften av Kastrup. Danska staten, som fortfarande äger 39 procent av flygplatsen, går in med kapital. Det hade varit fascinerande att se MAp ställa upp med extra pengar för att bygga de grundläggande förutsättningarna för Kastrup och därigenom utveckla sin investering.
Att flygplatsen numera finns i privata händer är inte helt lyckat, konstaterar Danmarks borgerliga ekonomi- och näringsminister Brian Mikkelsen. När man sitter i en kapitalfond tänker man inte på Danmarks bästa, då tänker man på sina ägare. sa han i en intervju med Jyllandsposten för några veckor sedan.
Kastrup noterades på Köpenhamns fondbörs 1994 men när det offentliga ändå behöver styra upp situationen skulle det säkerligen kännas bättre med full kontroll.
Det är osäkert om Copenhagen Connected är bästa sättet att få fart på verksamheten. Och blir projektet verkligen av, och flygplatsen får ett lyft, kommer det i efterhand vara omöjligt att säga om det var just Copenhagen Connected som gav önskad effekt. Uppföljningen av satsade pengar blir svår.
Ur ett strikt Öresundsperspektiv är insatsen dock logisk. Förvaltningsdomstolens klargörande att det faktiskt kan vara Malmös sak att stoppa in pengar i en dansk verksamhet är intressant. Det visar en tilltro till den grundläggande tanken med regionen. När arbetet med gränshinder gång på gång strandar är det principiellt viktigt att Öresundsregionens framtida tillväxt någon gång sätts främst.
Klicka här för att läsa nyhetsartikeln om Copenhagen Connected i Nytt från Öresund idag.
