Kort sagt: En av de bärande idéerna med Öresundsintegrationen är att vi ska göra regionen till en entreprenörsregion och utnyttja den innovativa potential som finns tvärs över Sundet. Men medan konkurserna härjar bleknar idén och initiativen. Med avstamp i den senaste statistiken ger Rapidus fem förslag som bidrag till en ny uppblomstring.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Kalla fakta om konkurser är att svenska företag klarar krisen bättre än danska. Ett utbyte av idéer och initiativ borde vara en självklarhet när den ena parten klarar sig bättre än den andra. Men trots att Rapidus de senaste dagarna satt ljuset på lovande initiativ på innovationsområdet, bland annat ökad aktivitet från affärsänglar, så är det fortsatt svårt att se ett nödvändigt gränsöverskridande tänkande runt innovationer här i regionen, där faktiskt skillnaderna är något att beakta:
533 danska företag gick i konkurs i februari — 16 procent fler än samma period i fjol, då 460 bolag kastade in handduken. I Sverige gick bara 478 företag i konkurs i februari, vilket i motsats till i Danmark är en minskning på 21 procent. Inledningen på 2010 har alltså i konkurser mätt varit mycket mer positiv i Sverige. För Öresundsregionen är det tankeväckande.
Vi har två ganska lika system och ekonomier. Men de skiljer också sig, vilket syns på det sätt som krisen drabbar. Vad beror det på? Den svaga svenska kronan har varit en fördel i avsättningen för svenska bolag, men den skillnaden är mindre nu när kronan stärkts. En mer avgörande olikhet mellan länderna finns i näringslivets struktur.
Sverige har en större tradition av stora företagskoncerner. Danmark är mer dominerat av små och mellanstora verksamheter. En konkursvåg slår speciellt mot små- och medelstora bolag, medan det ska lite mer till för att välta en hel koncern. Men tittar vi noggrannare på Öresundsregionen börjar de svenska och danska delarna likna varandra allt mer, med en stor andel små och mellanstora företag. Det betyder att Öresundsregionen har ett gemensamt intresse i att bättre se till de företag som skapas av entreprenörer med goda idéer.
Ett problem på både Själland och i Skåne är att entreprenören/grundaren utöver bekymmer med vikande marknad måste lägga massor av tid på administration, medan det blir mindre möjligheter till idé- och produktutveckling. Dessutom har vi en kreditkris som gör finansieringen av nya idéer svår. Den onda cirkeln betyder att en stor del av innovationerna i regionen går förlorade. Det har vi inte råd med längre. Speciellt inte när den goda nyheten är att intresset för entreprenörskap stiger: På tre år har antalet entreprenörsstudenter i regionen fördubblats. Det gavs 50 procent fler kurser inom området ifjol än under 2007, visar siffror från Öresundsregionens universitet. Svagheten kommer alltså först när idén ska bli till ett företag — eller då företaget på allvar ska etablera sig.
Öresundsregionala lösningar är självklart inte den enda utvägen. Båda länder måste på sina håll kämpa för mindre byråkrati. Men i den nuvarande krisen är det en skandal att de strukturer som borde skapats för innovationsföretag under de senaste tio åren inte har kommit på plats.
Rapidus har här fem förslag på hur vi bättre kan utnyttja regionens synergieffekter:
* Danska och svenska staten ska betala Öresundsregional grundforskning, för idag kan man inte använda forskningsmedel på tvärs över Sundet. Det handlar om gemensam finansiering av forskningsprojekt i företag och det behövs samarbeten mellan Højteknologifonden och Vinnova.
* Det krävs mycket pengar för att göra Öresundsregionen till ett bioteknikcenter och aktiemarknaden kan inte leverera just nu. Därför är en entreprenörsfond för hela regionen med offentliga medel rätt. Även om AstraZeneca drar ner i Lund så har exempelvis den danska entreprenören Asger Aamunds tre bioteknikföretag visat att det fortfarande går att utveckla läkemedel. Det kan låta sig göras!
* Utbildningar och meriter ska standardiseras med EU:s Bologna-process som ram. Mellan Sverige och Danmark är det förvirrande med olika examina, som treåriga bachelors och tvååriga masters. Internationella standarder är lösningen när företag ska växa med arbetskraft på tvärs över Sundet.
* Forsknings- och företagsparker ska dra till sig verksamheter från den andra sidan Sundet. Vi har kört fast i budgetar, språk och koncept medan en gemensam plattform försummas.
* Dansk-svenskt samarbete kan påverka EU-systemet mer än bara vad succén med ESS visade. Det gäller att EU minskar sitt lantbruksstöd och lägger mer pengar på innovation. Danmark får EU-ordförandeskapet 2012 och Öresundsregionen bör då kunna stå som modell för god innovationspolitik i den inre marknaden.
Men återigen – det kräver en gemensam strategi där vi måste våga tänka på tvärs. Vad är egentligen politikerna rädda för?
