Den danska forskarskatten har länge varit ett framgångsrikt verktyg för att locka utländska experter till landet. I Sverige har det gått trögt, men de utvidgade reglerna som började gälla 2012 börjar nu ge effekt. I dag har antalet expertskattare fördubblats, visar Rapidus sammanställning.
Danmark klubbade redan på nittiotalet specialregler för att dra till sig internationell spetskompetens. Sverige hängde på 2001 men med ett lite annat upplägg.
Medan Danmark hade fasta riktlinjer för vem som kunde beviljas den lägre forskarskatten, var det i Sverige en nämnd som beslutade från fall till fall. 2012 uppdaterades det svenska regelverket till att även här omfatta lönenivå som kriterium.
Effekten har inte låtit vänta på sig. Rapidus har sammanställt antalet beviljade expertskattare i landet, som fram till 2011 låg mer eller mindre konstant en bit under 300 personer per år. Nu visar siffrorna från 2012 och 2013 på en fördubbling.
— Men politikerna trodde att det skulle öka ännu mer. Det världsekonomiska läget har gjort att det inte riktigt lyft. Det har inte varit läge att anställa personal, säger Forskarskattenämndens sekreterare Lennart Tottie.
2012 fick 679 personer grönt ljus för expertskatt i Sverige. Under första halvåret 2013 var de 319 stycken. Statistiken visar svart på vitt att det är via lönekriteriet som ökningen skett. Därmed handlar det inte säkert om en nettoökning av specialister och nyckelpersoner, istället kvalar en del av de som befunnit sig i landet nu in som expertskattare. Parallellt går antalet som beviljats den traditionella vägen, genom Forskarskattenämnden, mot en bottennivå; bara 96 personer under första halvan av 2013.
I Danmark ökade de internationella forskarna och specialisterna på skatteundantag med 23 procent i fjol till totalt 4.700 personer. I Sverige finns ingen exakt siffra för hur många expertskattarna är totalt sett, men eftersom undantaget sträcker sig över tre år kan det i dag finnas maximalt 1.600 utländska nyckelpersoner som beviljats forskarbeskattning.
— Vi behöver få hit så mycket internationell expertis som möjligt. Speciellt viktigt är det för Skåne där vi släpar efter i tillväxt, säger Rolf Elmér, regionchef för Svenskt Näringsliv.
I Danmark ses den så kallade forskerskatteordningen som en enorm succé.
— Företagen har haft lättare att dra till sig specialister och nyckelpersoner, vilket stärkt konkurrenskraften. Helt klart har reglerna haft gynnsam effekt på näringsliv och dansk ekonomi, säger Esben Schultz, forskningschef på tankesmedjan Kraka i Danmark.
Både dansk och svensk forskarskatt inkluderar numera alltså högavlönade personer, utan krav på intellektuella meriter. Kritiker menar att detta medfört att exempelvis svenska fotbollsspelare invaderat den danska statistiken. Esben Schultz på Kraka, som undersökt saken, hävdar dock att denna grupp utgör högst fem procent av den totala mängden.
Klicka här för mer faktabakgrund om forskarskatten
Kristian Svensson
