Kort sagt: När de första Anoto-pennorna börjar säljas på måndag sätts inte bara tekniken, utan en ny slags affärsmodell på prov. Det är inte bara entreprenören Christer Fåhraeus som väntar och hoppas, utan hela mobilindustrin som snart måste börja tjäna pengar på sina 3G-investeringar. Men för att stärka sin image måste Anoto slipa ytterligare på kommunikationen.
Av Thomas Frostberg
Efter att Rapidus har testat att maila och skicka grafiska SMS under något dygn med Anotos digitala penna, som Sony Ericsson döpt till Chatpen, råder det ingen tvekan om att idén är fräck och har all potential att göra succé. Tekniken fungerar över lag, är lätt att lära sig och det väcker uppmärksamhet när mottagaren får en handskriven post-it-lapp i mailen eller mobilen (fast bara nyare mobiltelefoner kan läsa bildmeddelandena).
Anoto har vuxit från att ha varit ett litet idébolag när Rapidus skrev om det helt okända Iconizer, som man då hette, i vårt första nyhetsbrev i januari 2000. I dag är Fåhraeus och hans gäng drygt 200 personer och har de verkliga jättarna som partner: Sony Ericsson, Vodafone, Logitech, Microsoft, för att nämna några. Ericsson blir dessutom största ägare i den nya koncernstruktur som nu bildas med Anoto i topp.
Det finns alltså all anledning att hänga med i bolagets utveckling, inte minst eftersom de prövar en ny intäktsmodell som diskuteras mycket i samband med tredje generationens mobiltelefoni. De olika aktörerna delar på intäkterna från trafiken. I Anotos fall tjänar man pengar på pennor och papper som säljs och meddelanden som skickas. Penn- och papperstillverkarna kan också tjäna pengar på trafiken, enligt en hemlig fördelning, och har alltså intresse av att driva upp antalet meddelanden.
Allra enklast kan affärsidén egentligen beskrivas så här: Tänk dig att du kom på tekniken för SMS och sålde in den till världens ledande mobiloperatörer mot en royalty på några ören per skickat SMS i hela världen!
Nu lär det dröja innan Anoto-tekniken, om någonsin, blir lika utbredd som SMS, men tanken svindlar ändå. För att nå stor spridning måste priset givetvis sänkas. Nära 3.000 kronor för en penna och tre till sex kronor för att sända ett meddelande är dyrt, även om inte Anoto och Vodafone håller med om det. Lägg till det inträdesavgifter och månadsavgifter och en ganska svåröverskådlig prislista.
Chatpen är så mycket mer än namnet antyder. Det som gör pennan riktigt intressant är kombinationen med det intelligenta pappret, märkt med pyttesmå prickar som gör att pennan alltid vet på vilket papper i världen den befinner sig. Tidrapporter, myndighetsblanketter och orderformulär kan tryckas med det speciella Anoto-mönstret och skickas iväg över mobilnätet när de är färdigifyllda.
Försäljningen kommer också inledningsvis att riktas till företagskunder som kan effektivisera arbetet med hjälp av tekniken och räkna hem investeringen. Teknikfreaken följer med av bara farten. Faran ligger i att det sedan tar stopp, särskilt om prisargumentet inte tas på större allvar.
Det framkom inte minst vid onsdagens presskonferens inför lanseringen, då även enklare kritiska frågor om priser och tekniska begränsningar i den första versionen av pennan framkallade långa, invecklade (läs: undvikande) svar – i stället för raka och tydliga besked. En förvånande kommunikationsoförmåga, med tanke på att prisuppgifterna egentligen var det enda nya som presenterades. Konceptet lanserades för nästan exakt två år sedan och olika pennmodeller har visats upp på mässor i över ett år, senast på Cebit i Hannover.
Synd att de måste vara så negativa kommenterade Vodafones vice VD Tommy Sundström pressens insats efteråt.
Synd att han och de övriga inte var bättre förberedda. Ny teknik är dyr, men Rapidus vet att det framöver kommer flera nya pennor med olika finesser och till olika priser. Det hade någon kunnat förklara. Intresset för Chatpen finns, men priset kommer att spela stor roll för framgången.
