Av Keld Broksø
Bollen ligger precis vid foten och ändå skjuter eurokampanjen vid sidan av målet.
På båda sidor av Sundet, och särskilt i Danmark där debatten går het inför folkomröstningen 28 september om införandet av euron, är det en närmast oförlåtlig frånvaro av Öresundsperspektiv.
Näringslivet, de politiska ja-partierna och de stora intresseorganisationerna förmår inte att i debatten föra fram det mest lysande exemplet på eurons fördelar: Det finns knappast andra gränsöverskridande regioner än Öresund, där euron kan få lika stor betydelse för integrationen.
Det värsta är att näringslivet har vetat det länge. Hela 38 procent av de danska företagsledarna tror på direkta egna fördelar med euron, enligt den nya undersökningen European Business Survey från revisionsbyråerna Grothen & Perregaard och Grant Thornton International.
Redan våren 1999 gjorde den danska och den svenska handelskammaren en prioriteringslista i kampen mot barriärerna i Öresundsregionen. På tredje plats, efter lägre brotaxor och priser på buss- och tågresor, kom införandet av euron i Danmark och Sverige.
Eller som direktör Stephan Müchler på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren säger till Rapidus:
— Full integration i Öresundsregionen kan inte uppnås utan en gemensam valuta.
— Tänk på vad vi slipper när vi inte ska använda två olika valutor på bussen och i taxin eller vid stora beslut inom näringslivet. När man konkurrerar i Öresundsregionen, är det en fördel att man direkt kan se vad saker och ting kostar.
Svenskarna har som ursäkt för bristande engagemang i argumentationen att de ligger långt efter den danska eurodebatten. Orsaken är huvudsakligen att det socialdemokratiska regeringspartiet ännu inte vågat sätta ett datum för en folkomröstning. Partiets inställning är enbart ett kanske till euron.
Likaväl är det utmärkande att inte ens på riksdagens hemsida har de två enda uttalade ja-partierna, folkpartiet och moderaterna, lyckats komma på att nämna Öresundsregionen i den korta listan av argument för euron.
Kanske ligger Stockholm för långt bort från Öresundsregionen?
Tittar man förtvivlat vidare på den danska sidan, så präglades exempelvis socialdemokraternas första maj-tal mer av vad danskarna kan slippa med euron, än om fördelarna med ett ja i folkomröstningen.
Koordinatorn för den socialdemokratiska kampanjen för införandet av euron, socialminister Henrik Dam Kristensen, använde till exempel spekulationsproblemen som ledde till den svenska kronans fria fall i början av 90-talet, som skräckexempel på vad som kan hända utan en gemensam valuta.
Hur är det med det faktum att med ett danskt ja pressas också Sverige att bryta sig ur isolationen och gå in i Öresundsintegrationen, i stället för att ligga inklämt i en eurosandwich med Danmark i söder och Finland i öster?
Särskilt det sydsvenska näringslivet kan med ett danskt ja gå till den skräckslagna socialdemokratiska regeringen och fråga nå, hur blir det nu för oss?. Därmed kan Danmark hjälpa hela Öresundsintegrationen i gång genom att med ett ja utgöra hävstång för en svensk euroanslutning.
Man ska inte heller glömma att likaväl som ett danskt ja gör det lättare för de svenska euroförespråkarna, så kommer ett nej i Danmark kanske ha ännu större betydelse för den svenska inställningen till euron i framtiden. Ett danskt nej skulle nämligen innebära att luften går ur hela Öresundsargumentet.
– Och efter alla högtidstal om regionens och integrationens framtid så skulle ingen tjäna på det.
