Kort sagt: Svenskar och danskar gullar med sina entreprenörer mer än någonsin tidigare. Det är effekten av brett lobbyarbete och långt framskridna CSR-strategier ute i näringslivet.
Men fortfarande ses ägande och kapital som suspekta begrepp, vilket är en hård men väl så viktig nöt att knäcka.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Företagen älskar samhället — och samhället älskar sina företag.
Bilden av Sverige och Danmark i nya EU-rapporten How companies influence our society: Citizens view visar att företagens sociala ansvarstagande (CSR) utvecklats långt, men att allmänhetens insikt om näringslivets betydelse för nationalekonomin kommit ännu längre.
Från att i många fall ha setts som profitörer, har företag och entreprenörer på allvar gått och blivit hjältar.
72 procent av de svarande i undersökningen anser att svenska företag har en positiv påverkan på samhället. Det ska jämföras med EU-snittet på 52 procent. I toppen av statistiken hittar vi Danmark, med 85 procent, och i botten länder som Italien och Grekland där korruption och maktmissbruk är vanligt förekommande.
Även om vi företagare emellanåt kan gnälla på krångliga regler och administration måste vi konstatera att Sverige och Danmark kommit verkligt långt vad gäller näringslivsklimatet. Och det är så klart bra ur flera perspektiv.
Politikerna vågar nu ta upp företagens villkor som en bred välfärdsfråga. Intresset för entreprenörskap blomstrar och faktiskt finns det hyfsat god förståelse ute i samhället för mekanismerna bakom skapandet av nya jobb.
Tyvärr är det inte riktigt så med frågorna runt själva ägandet.
Dessa tar politikerna fortfarande helst i med tång. Ute hos allmänheten är kapital och ägande begrepp som associeras till snuskigt rika skatteplanerare, hänsynslösa riskkapitalister, cigarrbolmande fabrikörer och gnidna banker.
Det är olyckligt.
Kapital och aktivt ägande går nämligen hand i hand med expansiva företag.
Vad vi behöver är fler långsiktiga och gärna regionala finansiärer som kan engagera sig över tid, men också gå in i djärva satsningar för att förse unga innovationsbolag med utvecklingskapital, i jakten på nästa tillväxtraket.
Jag kan inte se att förutsättningar för detta bättrats nämnvärt senaste åren. Uppenbarligen är investeringar och ägande fortfarande en opinionsmässigt het potatis.
Men efter många år är nu steget taget till att våga hylla strävsamma entreprenörer och företag, låt oss också börja erkänna den betydelse som det starka kapitalet har.
Det har blivit poppis för framgångsrika affärsmän och bolag att engagera sig i diverse filantropiska projekt. Det är definitivt något som allmänhet och politiker har lätt att gilla. Men utan fungerande finansieringssystem och vinstgivande företag i första skedet, blir heller inte dessa sidosatsningar verklighet.
Vi måste därför göra begrepp som kapital, avkastning och ägande mer rumsrena. Inte minst i Skåne har vi sett vilken betydelse avståndet till styrelserummen där besluten fattas har för bolagens vara eller icke-vara. Ja, jag tänker på AstraZeneca, Pergo med flera.
Det är dags att lyfta debatten. En del av utmaningen är av semantisk karaktär, men när det gäller vår framtida tillväxt går det inte att överskatta vikten av ökade möjligheter för ett aktivt, nära och uthålligt företagsägande.
Rapporten How companies influence our society: Citizens view baserar sig på undersökningar från oktober-november ifjol och publicerades slutligen i april.
Danmark och Sverige har tillsammans med Finland och Holland mest positiv inställning till näringslivet. Det är i första hand små- och mellanstora verksamheter som har samhällets förtroende, medan storföretag får lägre rankning. Just Danmark utgör dock ett undantag där storkoncernerna i större utsträckning anses ha en positiv inverkan på samhället.
Rapporten i sin helhet hittar du här
