I skuggan av storföretagens varsel har Lunds universitet svällt rejält under lågkonjunkturen. De senaste fyra åren har universitetet ökat med 1.500 anställda, företrädesvis forskare, och i år förväntas de växa med ytterligare 300.
I kronor räknat har verksamheten vuxit med 1,5 miljarder till 6,9 miljarder kronor mellan 2008 och 2012. Enligt Per Eriksson finns det två skäl till tillväxten: att regeringen har satsat på forskningen, men också att Lunds universitet har varit konkurrenskraftiga nationellt och internationellt i att skaffa forskningsanslag.
— Universitetet är en jättestor tillväxtmaskin även jämfört med företagen, något man egentligen inte tänker på i media, säger han till Rapidus.
I juni beslutade regeringen om ett nytt finansieringsstöd för att kunna rekrytera internationella framstående forskare, administrerat av Vetenskapsrådet. Mellan fem och femton miljoner kronor per år kan fås per forskargrupp under sju-tio år. Den totala årliga anslagsnivån kommer att öka gradvis till 250 miljoner kronor 2016.
— Jag hoppas vi kan ha många ansökningar inne. Det gäller att vi är attraktiva — inte minst för Max IV och ESS, säger Per Eriksson.
Lunds universitet står i dag för cirka en sjundedel av Sveriges totala budget vad gäller forskning vid universitet och högskola, och har runt tio procent av utbildningen. Antalet anställda är runt 7.200.
Något Per Eriksson är bekymrad över är att regeringen minskat universitetets utbildningsuppdrag, trots att söktrycket ökat.
— Detta äventyrar vårt näringslivs internationella konkurrenskraft. Vi får nu avvisa studenter som vill utbilda sig till av arbetsmarknaden eftertraktade yrken, som civilingenjör, jurist, sjuksköterska och psykolog, säger han.
Elisabet Ottosson