Av Keld Broksø
Ingen ny dansk regering har stått inför samma krav på handlingskraft inom näringslivsområdet, som när Anders Fogh Rasmussen från liberala venstre tog över som statsminister strax före nyår i krisåret 2001. Näringspolitiken hamnade i centrum för den återuppbyggnad som var nödvändig att genomföra i skuggan av terrorn.
Efter den förkrossande valsegern kommer regeringen att bli bedömd utifrån hur väl näringspolitiken lyckas. Det ser lyckligtvis ut att gå vägen. Borta är en rad administrativa barriärer för företagen. Borta är rädslan för nya skatter. Det har skapats luft, men fortfarande saknas långsiktiga planer för jordmånen som ska ge god skörd av nya forskarhjärnor. Det är den allra viktigaste punkten för regeringen nu, men den tycks inte veta om det själv. För här och var går det bra och det kommer positiva signaler från IT- och bioteknäringarna.
Bent Christensen på Medicon Valley Academy är nöjd med de skattelättnader som innebär att underskott i företag får dras av under en längre period än tidigare, vilket är avgörande för många nya bioteknikföretags långsiktiga planer.
Även från ITEK, Dansk Industris branschorganisation för IT, tele, elektronik och kommunikation, kommer det applåder för näringsminister Bendt Bendtsen och vetenskapsminister Helge Sander. ITEK-direktören Tom Togsverd uppfattar den nya regeringen som mer näringslivsvänlig och kan peka på flera områden där IT-branschen har fått det bättre. Till exempel är beskattningen av aktieoptioner lindrigare och anställda kan nu få en subventionerad hemdator av sina arbetsgivare i stort sett skattefritt.
På IT Brancheforeningen, som i motsättning till ITEK domineras av importörer snarare än producenter, är man också nöjd. Inte minst med det offentligas omställning till den digitala världen, som förutom smidigare tillgång till offentlig information även ger en föraning om nya miljonordrar till IT-branschen.
Problemet som finns mitt bland allt beröm är att man får leta förgäves efter initiativ för livsnödvändig tillväxt som sträcker sig bortom den fyraåriga mandatperioden. Som bekant tar det minst fem år att utbilda en forskare. Det drar ner regeringens i övrigt höga betyg inom näringspolitiken. Det saknas fortfarande åtgärder för att styrka grundforskningen och kompetensen inom IT och bioteknik.
Foreningen af Bioteknologiske Industrier i Danmark (FBID) och Lægemiddelindustriforeningen drar slutsatsen att det fram till år 2005 saknas 840 kvalificerade forskare. Ordföranden för FBID, Novo-direktören Søren Carlsen, säger att forskarbristen märks av redan nu.
Trots nya konkurser inom den danska IT-näringen (50 bolag gick i konkurs under första kvartalet i år, jämfört med 24 stycken i fjol) så minskar inte behovet av högutbildade systemvetare och IT-ingenjörer. Direktör Jakob Lyngsø från IT Brancheforeningen pekar på att det finns en gräns för hur många IT-anställda med kortare utbildningar som branschen kan hålla i arbete. Han liknar det vid ett flygplan som saknar piloter, men har massor av stewarder och bagagepersonal.
Här har vi pudelns kärna. Det är frestande att säga det där har vi hört förut, för det är inte något nytt att det saknas forskarhjärnor inom IT, bioteknik och medicin, eftersom grundforskningen sviks. Det nya är att Danmark nu har en regeringen som borde kunna inse problemet.
I rättvisans namn ska sägas att skapandet av den nya forskarskolan, Drug Research Academy, är något positivt. Den etableras av det offentliga tillsammans med två bioteknikbolag och sju läkemedelsföretag. Men det ändrar inte bilden av att danska bioteknikföretag efterlyser minst 400 forskare just nu. Både inom IT och bioteknik saknas en tydlig signal om att framtiden är säkrad tack vare en varsam vård av landets forskarhjärnor. Det skulle samtidigt vara ett nederlag för regeringen om den upphörde med enkla åtgärder som gör näringslivet till freds här och nu.
Glöm sedan inte att tänka Öresundsregionalt, för det är allt för ringa, det som regeringen har gjort för att göra det lättare att driva företag på tvärs över sundet – eller för att optimera de synergier som finns att göra inom forskningen i regionen.
Tänk bara långsiktigt!
