Den gångna veckan innebar dramatik i Danmark. Kontaktudvalget for Kartofler lades ned.
Nå, denna kommitté är inte så betydelsefull att det leder till något ramaskri när den avvecklas. Men sett till den samlade nedläggningen av nämnder, råd och grupper är det märkligt att den jättestora danska nedskärningen kan ske så stillsamt.
Antalet råd och nämnder hade under 2001 vuxit till 145, med 627 underavdelningar. 103 måste nu läggas ned, 24 läggas samman med andra råd, medan 62 får mindre anslag. Besparingarna drabbar alla departement under den nya danska, borgerliga regeringen.
Och reaktionerna?
Om man frågar Lægemiddelindustriforeningen, som representerar den mest lönsamma industrin i Danmark, så hetsar inte informationschef Jan Hylleberg upp sig.
— Vi har tagit nedläggningarna ad notam. Mycket ligger i periferin av vad vi sysslar med, säger han till Rapidus.
Det är en anmärkningsvärd reaktion, eller rättare sagt avsaknad av reaktion. För nedskärningen låter våldsam. Apotekervarenævnet och Sundhedsministeriets Rådgivende Forskningsudvalg, Statens Institut for Folkesundhed och Center for Evaluering og Medicinsk Teknologivurdering finns bland ett tjugotal råd och nämnder inom biotek och medicinsk forskning som läggs ned.
Går vi till IT ska det sparas 51 miljoner danska kronor på råd och nämnder i det nya Vidensministeriet. Regeringens rådgivande IT-krets, där bland andra 2M Invests Michael Mathiesen sitter, avvecklas, liksom Det Virtuelle Universitet, och utvecklingskontrakt till stöd för offentligt och privat samarbete.
Varken Dansk Industri eller IT-Brancheforeningen har några allvarliga invändningar. Vi har alltså ett läge där näringslivet kan själv, utan en bukett av offentligt stöttade råd, nämnder och grupper.
Hur ser det ut för Öresundsregionen? Kan näringsliv och medborgare klara sig utan offentligt stöttade kontaktorgan?
Svaret är övervägande ja. Ser man på Medicon Valley Academy har organisationen redan utvecklats till en bärkraftig, oavhängig NGO. Men hur är det med de andra?
Rapidus föreslår gärna några organ som med fördel kan granskas noga:
Det akademiska SAMS, Scandinavian Academy of Management Studies, levererar en rad föga praktiskt användbara rapporter om bland annat Öresundsregionen.
Öresundskomiteen, som är ett samarbetsråd för regionala politiker, saknar fortfarande märkbara resultat för invånarna.
Øresund Network AB (tidigare Øresund Identity Network) ska tillföra nytt engagemang och ny vitalitet i Öresundsregionens integrationsprocess samt marknadsföra Öresundsregionen. Vi väntar fortfarande, liksom kvartetten ägare bakom: Det danska Erhvervsministeriet, det svenska utrikesdepartementet, Region Skåne och HUR, Hovestadens Udviklingsråd.
Den mellanstatliga informationsportalen Øresunddirekt drivs av danska Statens Information för Utrikesdepartementet i Sverige, Økonomi- og Ehrvervsministeriet och Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling i Danmark. Men portalen har inte kompetens och makt att skapa en nödvändig smidigare administration av allt för invecklade regler.
Det finns fler exempel. Och man kan diskutera rimligheten i en total eller delvis nedläggning, men situationen är densamma för Öresundsregionen som för Danmark.
Det kan betala sig att skaka trädet för att finna övermogna eller ruttna frukter. Och låt då den danska träskakningen vara en förebild. Att döma av de uteblivna reaktionerna är det ingen katastrof att operera bort mer eller mindre onödiga nämnder och råd. Operationen för Öresundsregionen kan möjligen utföras i förhoppning om ett reellt, slagkraftigt politiskt organ som driver fram integrationen, just som Øresund Industri & Handelskammare har föreslagit.
