Kort sagt: Datorspelsbranschen är het. I år växer den med nära 25 procent i Norden, enligt den svenska föreningen för spelutvecklare, Spelplan. Många affärsmöjligheter öppnas, bland annat för reklam i de virtuella spelvärldarna, och datorspelfirmorna gör bäst i att våga tänka nytt och fånga chanserna. Därför trots industrins tillväxt tycks det lättare att göra ett spel än att sälja det.
Datorspelsutveckling har i dag ett någorlunda starkt fäste i Öresundsregionen, men för att hänga med framöver gäller det att fokusera på verksamhetens kommersiella sida.
Av Kristian Svensson
Under 2004 såldes TV- och datorspel för 25 miljarder dollar världen över (hårdvara inkluderat). Tänk tillbaka till åttiotalet när datorspel började bli vanliga. Det var arkadspel på stan och ett Donkey Kong i fickan. Det handlade om hemdatorn Commodore 64 och att programmera sina egna spel. Vem trodde då att industrin skulle explodera till vad den är i dag?
De nordiska datorspelsutvecklarna omsätter nu en bit över två miljarder kronor årligen och bara i Öresundsregionen finns ett knappt sjuttiotal spelföretag. De flesta ligger på Själland och sysselsätter där runt 600 personer. I Sydsverige jobbar knappt 200 personer med datorspelsutveckling.
Branschorganisationen Spelplan menar att TV- och datorspel kommer vara den snabbast ökande delen i underhållningsindustrin framöver. Spel spås bli lika stort som både skiv- och biografbranschen om några år.
Den växande marknaden märktes på spelkonferensen Nordic Game, som hölls i Malmö i veckan. Rekordmånga, över 600 personer, kom för att diskutera branschen ur olika vinklar. Besökare från regionens spelföretag, som Köpenhamnsbolagen IO Interactive och Deadline Games samt Malmöföretagen Massive Entertainment och SouthEnd Interactive, var på plats. Gemensamt för dessa firmor, och några få till, är att de lyckats kommersiellt. Totalintrycket från mässan är dock att det verkar betydligt lättare att programmera ett datorspel än att sälja det.
Det finns många exempel på helt eller delvis utvecklade spel som ingen köper. Vissa finns tillgängliga för nedladdning på nätet, men ingen vill betala. Datorspelsutvecklare måste bli bättre på att tänka affärsmässigt. Det gäller i försäljningsskedet – inte minst i förhandlingarna med förlag om att få spelet marknadsfört – och det gäller i jakten på riskkapital.
För kapital behövs. Det krävs allt mer resurser och tid för att skapa ett konkurrenskraftigt spel. I dag handlar det inte längre om enkla spel av Pac Man-typ, utan ofta är de nätbaserade och har avancerade världar med mängder av valmöjligheter. Spelutvecklingen har definitivt lämnat pojkrummet för att flytta ut i näringslivet.
Under Nordic Game delade Norges kulturminister Trond Giske ut bidrag från Nordiska Datorspelprogrammet, som finansieras av Nordiska Ministerrådet. Fem spelföretag fick två miljoner kronor att dela på. Det är småpotatis. Eller som Thomas Howalt, chef för affärsutveckling på IO Interactive, uttryckte det: ”Det är som att sätta ett litet plåster på ett stort bensår”.
Tanken att gynna kvalitetsspel med ett nordiskt inslag är god, men gesten pekar på att datorspel ses som en perifer verksamhet i marginalen. Det är nu dags att börja inse dess fulla potential. I Öresundsregionen finns förutsättningarna för en blomstrande spelindustri. Alla talar engelska, utbildningsnivån är hög, boendekostnaderna relativt låga och det finns en bra infrastruktur inom IT.
Det är alltså tydligt att det privata riskkapitalet behövs. För att hänga med i branschens kraftiga tillväxt gör därför regionens spelbolag bäst i att snabbt hitta ett tydligt affärsfokus. För en riskkapitalist vill hellre se en attraktiv affärsplan än ett häftigt spel och bilden är att spelfirmor mer än andra entreprenörsföretag fokuserar på produktutveckling – och på att ha kul.
Ett sätt är att tidigt få in en VD eller en styrelseordförande med kommersiell erfarenhet i verksamheten. En sådan person skulle komplettera eldsjälarna med spelidén och kunna ta de nödvändiga kontakterna med riskkapitalbolag och förläggare för genomgång av de ekonomiska planerna. Utvecklarna skulle avlastas och chansen för framgång öka betydligt.
I Winnipeg i Canada har problemet lösts på ett annat sätt. Den datorspelsinriktade bolagsinkubatorn Fortune Cat erbjuder sina företag ett nätverk av just kommersiell datorspelskompetens. Ett intressant initiativ som skjuter in sig på det viktiga: att tänka affärer redan från början.
Parallellt med att datorspelandet ökar så växer också intresset från externa parter att marknadsföra sig i de virtuella spelvärldarna. Det kan handla om rena produktplaceringar eller reklamskyltar som dyker upp som en naturlig del av spelen. Under en föreläsning på Nordic Game presenterades prognosen att reklam i datorspel kommer omsätta en miljard dollar år 2010.
Vilken lysande idé med reklam i spel! Rätt affärskompetens kan få en spelfirma att tidigt dra nytta av detta. Reklam kan hjälpa till att finansiera demoversioner av spel samtidigt som kommersiella framgångar kan bli än mer lönsamma.
Spelutvecklare behöver inte längre vara helt utlämnade till riskkapital eller förhandlingsstarka förläggare. Med Öresundsregionens många olika kompetensområden borde utmaningen att bli bland de bästa i världen på ekonomiskt nytänkande vara lämplig för danska och sydsvenska spelbolag.
