Kort sagt: Videnskabsminister Helge Sander bör glömma (nästan) allt som sagts om att kasta ut svenska läkarstuderande från Danmark. Se i stället till att Köpenhamn och Skåne kan locka dem att stanna i regionen.
Hittills har Öresundsuniversitetet och läkemedelsindustrin i Medicon Valley tigit i frågan om det svenska missbruket av läkar- och veterinärutbildningarna i Köpenhamn. Men det är upplagt för att i denna fråga utnyttja den stora potential som Öresundsregionen faktiskt har. Det skulle kunna leda fram till en lösning där svenska läkare inte åker hem igen, eftersom det blir så attraktivt att arbeta på danska sjukhus att de på sin höjd flyttar till Skåne, men bara för att pendla till Köpenhamnsområdet.
Av Keld Broksø
Rapidus Köpenhamnsredaktör
Det har varit sommarens hetaste debatt på utbildningsområdet i Danmark. Alla, även på den svenska sidan, kan se det orimliga i att över en fjärdedel av 1.140 läkarstudieplatser i Danmark ockuperas av svenskar. Inte mindre än 28 procent av de nya medicinstudenterna vid Syddansk, Aarhus och Københavns universitet kommer från Sverige.
Det är en kraftig ökning jämfört med 2005 då andelen var 19 procent, men problemet är alltså inte nytt. Det har bara blivit värre. Utvecklingen ökar bristen på läkare i Danmark och det skadar sjukhusen, patienterna och industrins kliniska försök i Medicon Valley.
Närmare 80 procent av de svenska läkarstudenterna väntas nämligen resa hem igen efter utbildningen.
Situationen är självklart ohållbar, framför allt för den danska videnskabsministern Helge Sander. Förra året var den politiska lösningen att frågan skulle tas upp i Nordiska rådet, men det hände som väntat inte något alls. Nu ska saken upp i EU. Man kommer pilla lite med betygssystemet och försöka tala vänligt till den svenska utbildningsministern Leif Pagrotsky.
Men Rapidus spådom är att vi får se samma problem och rubriker nästa sommar igen – bara i ännu större format.
Därför måste problemet angripas från ett helt annat håll för att det ska vara möjligt att finna en lösning. Både Danmark och Sverige är ju på det övergripande planet anhängare av en öppen marknad inom EU, även på utbildningsområdet. Det är möjligt att det kan regleras lite här och där, men i slutändan kommer det ändå finnas gott om svenskar på de danska läkar- och veterinärutbildningarna. Och de kommer åka hem igen efteråt.
En viktig del av lösningen bör därför handla om att få svenskarna att stanna, åtminstone i Köpenhamnsområdet och Medicon Valley. I många år har danska läkare tjänat stora pengar på att ta extraknäck i exempelvis Norge. Danmark har alltså ett problem med lönenivåer som måste lösas. För närvarande råder den märkliga situationen att Danmark har ett universitetssystem som konkurrerar med de andra nordiska länderna, men på arbetsmarknaden förlorar vi slaget.
Det har bland andra statsminister Anders Fogh Rasmussen bekvämt underlåtit att tala om, när han nyligen slog fast att antalet svenska läkarstudenter i Danmark ska minskas. Förra helgen konstaterade han på Venstres sommarmöte att svenskarna bör ta på sig en större del av uppgiften att utbilda läkare. Men inte ett ord om hur man skulle kunna behålla svenska, färdigutbildade läkare i Danmark.
Även i Köpenhamn råder det läkarbrist bland specialister på canceravdelningarna, men också bland allmänläkare, så det finns utan tvekan ett behov. I Lemvig i nordvästra Jylland är man nu så desperata att läkare utlovas en bonus på 300.000 danska kronor om året i tre års tid om de tar ett jobb i området. En morot i form av lönebonus har alltså kommit att bli verklighet på vissa ställen, men ännu inte i storstadsområdena.
Men så handlar det inte heller bara om pengar. Det gäller också att göra Köpenhamn och resten av Öresundsregionen till en magnet för karriärmedvetna läkare. Utöver lönefrågan krävs då också att nivån på utbildningarna höjs genom att inrätta långt fler specialinriktade utbildningar i regionen, för att utnyttja den samlade potentialen där även gemensam jourtjänstgöring och kliniska försök kan ingå i högre grad.
Saken är ju den att det redan finns ett Öresundssamarbete på en lång rad medicinska specialområden, till gagn för båda länder och deras medicinutbildningar, läkemedelsindustrin etc. Hjärtläkare är ett bra exempel. Mindre känt är ett samarbetsavtal mellan Rigshospitalet och Universitetssjukhuset MAS i Malmö för att säkra specialistvård för blödarsjuka i regionen. Avtalet innebär gemensamma jourer bland specialister på båda sidor av Öresund och en gemensam tvåårig utbildning till så kallade Öresundsexperter på området. Dessutom finns ett ökat forskningssamarbete, som i slutändan gör det mer attraktivt för färdigutbildade läkare att stanna i regionen. Now they are talking!
Blödarsjuka är inte så vanligt, men däremot en komplicerad sjukdom som kräver hög specialkompetens bland personalen. I och med samarbetsavtalet över Sundet skapar man ett nav för utbildning, behandling och forskning. Är det inte precis det som predikats för Öresundsregionen i minst tio år? Varför inte vända problemet till en styrka i högre grad, när man nu kan? Det innebär självklart också krav på fler utbildnings- och praktikplatser på sjukhusen i Skåne. Men frågan är om det inte löser sig när det uppstår en win-win-situation?
Med andra ord: Det existerar ett samarbete, som om det utvidgas till långt fler specialistområden kan berika båda parter och bidra till att undanröja de dåliga stämningarna som uppstått mellan Danmark och Sverige.
Det går inte att tvinga svenska läkarstudenter att stanna i Danmark eller Öresundsregionen efter studietiden. Men det går att göra det betydligt mer attraktivt.
