Kort sagt: Tio år efter att planerna på Ørestad kom till har stadsdelen blivit en dundrande succé – inte minst efter de två senaste avtalen i januari. Och det utan att ens ha ett internationellt fyrtorn som profilerar området. Frågan är om det kan bli ännu bättre?
Ja, det kan det: Genom bättre infrastruktur med en hamntunnel, bättre image och starkare signaler till utlandet om Öresundsregionens potential.
Av Keld Broksø
För drygt tio år sedan fick de finska arkitekterna ARKKI uppdraget att börja planlägga Köpenhamns nya stadsdel Ørestad. Dagens VD för Ørestadsselskabet, Jens Kramer Mikkelsen, blev i egenskap av Köpenhamns överborgmästare på den tiden hånad på sina håll i pressen. Dagbladet Politiken skrev om Kramers luftslott. Men det är som bekant den som skrattar sist som skrattar bäst.
Byggnader har skjutit i höjden och företag flyttat in i ett tempo som ingen hade kunde föreställa sig. År 2002 stod Københavns Universitets hus klara. Under 2004 flyttade de första boende in i Karen Blixen Parken i Ørestad Nord och köpcentret Fields öppnade. Förra året flyttade Medtronic och UCB Pharma Nordic till Ørestad, som inte längre bara är ett projekt – utan en stadsdel. Det har blivit dags att ställa frågan: var det så här vi ville ha stadsdelen?
Ørestad har varken en grande arche som Paris eller en Turning Torso som Malmö, som kan göra stadsdelen världsberömd. Ändamålsparagrafen i helhetsplanen är bara delvis uppfylld – nämligen att göra Ørestad till en modern, grön stadsdel med arkitektur i internationell särklass.
Endast Tietgenkollegiet, cylindrisk och enastående med en fasad av koppar och trä, är byggt med arkitektonisk mod tillsammans med VM husens 221 icke-traditionella lägenheter. Ferrings 80 meter höga hus kan inte mäta sig med Turning Torsos 190 meter. Det tråkiga, rätlinjiga fortsätter också i Danmarks Radios prestigebyggnad, där man förundras över att framtidens stad är ett fyrkantigt husblock.
Ändå är Ørestaden en kanonsuccé försäljningsmässigt och ska nog klara sig. Det blev tydligt nu i januari, då NCC först förband sig att under de kommande fem åren bygga 230.000 kvadratmeter med hotell, butiker och kontor. Därefter såldes det största markområdet för bostadsbyggande i Köpenhamn på 50 år. Totalt 2.000 bostäder för 10.000 invånare ska byggas i Ørestad Syd, omfattande 190.000 kvadratmeter hos bland andra Areea Ejendomsudvikling och Kuben.
Januariavtalen är ett genombrott för Ørestaden, eftersom de innebär att en dryg tredjedel av området är sålt. Eller uttryck i siffror: 1,1 miljoner av totalt 3,1 miljoner kvadratmeter. De två uppseendeväckande avtalen kom dessutom kort efter att Ørestadsselskabet för 2005 kunnat redovisa en rekordstor försäljning av markområden, bland annat till ett kommande World Trade Center på 125.000 kvadratmeter omfattande tre höghus på 20 våningar. Köpenhamn har verkligen fått en ny stadsdel i tillväxt i det slipsformade, fem kilometer långa och 600 meter breda området rakt genom Amager.
Utvecklingshorisonten är hela 20 till 30 år, då 60.000 personer ska arbeta, 20.000 ska bo och 20.000 ska studera i Ørestad.
En explosiv utveckling förutsågs redan för ett år sedan av det internationella fastighetsbolaget Sadolin & Albæk, som menar att Ørestad kan förväntas gå om två utländska projekt: Canary Wharf i London och La Défence i Paris. Slutsatsen är att antalet kvadratmeter i Ørestad kommer överstiga vad de två utvecklingsområdena byggde på motsvarande tidpunkt.
Återstår gör nu tre barriärer, som bromsar möjligheten att få full utväxling på Ørestadens potential:
* Med mindre än att man kommer från Malmö eller söderifrån, går vägen till Ørestad oundvikligen genom Köpenhamns trafikkaos. Det saknas ännu ett avtal om en 12 kilometer lång tunnel under Köpenhamns hamn till en kostnad av 18 miljarder danska kunder, för att leda undan trafiken. Politikerna har nu fem tunnelförslag att ta ställning till, men ett beslut brådskar. Utan en tunnel kommer det år 2045 vara 30-40 procent mer trafik än i dag i Köpenhamn – och det skulle gå ut över Ørestadens framtida utveckling.
* Ørestaden är fortfarande inte fint nog. Till exempel ligger advokatkontoren i norra Köpenhamn, medan IT och telekom finns söderöver. I gengäld har Ørestadens invånare en unik närhet till Kastrup. Det gör Ørestad attraktivt för internationella företag. Men den tvivelaktiga imagen måste bort, för att även Öresundsregionens advokater och finansbolag ska rikta blickarna mot Ørestaden. För detta krävs just arkitektur i världsklass och bättre infrastruktur.
* Slutligen är Ørestadens integration med Öresundsregionen bristfällig. Först och främst gäller detta marknadsföringen gentemot utlandet, där det ännu inte går att få ögonen på en gemensam framstöt för till exempel Västra hamnen och Ørestad, som har samma kundkrets bland företag och bostadssökande. Om en rad av de välkända barriärerna i Öresund försvann skulle flera företag och organisationer till och med kunna nöja sig med att ha en avdelning, antingen i Ørestad eller i Malmö, i stället för att som i dag dela upp sig på båda sidor av Sundet.
Ørestaden är en succé, men den kan bli ännu bättre.
Fakta om Ørestad:
* Ørestad består av fyra kvarter: de två som är under utvecklande är Ørestad Nord och Ørestad City. När de är färdigbyggda ska markområden i Amager Fælled-kvarteret och Ørestad Syd säljas. Genom att bygga i etapper undviker man att göra hela Ørestaden till en byggarbetsplats i flera år. Sjöar, kanaler och vattenbassänger binder samman kvarteren.
* Enbart vägar och kanaler kostar 1,3 miljarder danska kronor.
* Av området används 60 procent av företag, 20 procent är bostäder och 20 används till andra ändamål som kultur och idrott.
* Ørestadsselskabet ägs av staten (45%) och Københavns Kommune (55%)
* Ørestadsselskabet har sålt mark till bland andra NCC, Københavns Universitet, DR Byen, Kulturministeriet, Fields, Ferring, Telia, Amager Hospital, KLP Ejendomme A/S, IT-Universitetet, Karen Blixen Parken, Company Park, Tietgenkollegiet, Bikuben Kollegiet, Keops Development, Solstriben, PensionDanmark, Københavns Kommune (gymnasium, skolor och institutioner), Parkhusene, VM husene, Fælledhaven, Universitetshaven, Københavns Energi, Porthuset, KSB, KAB, Signalhuset, City Husene, Copenhagen Golfpark, Sjælsø Gruppen A/S, Kuben Byg A/S, Arkitektgruppen Odense och AAB (seniorboliger).
