De privatpersoner som i mars köpte röststarka A-aktier i Ideonbolaget Genovis från huvudägaren European Institute of Science (Euris) ser ut att förlora en av fördelarna med de köpta aktierna – hembudsrätten. Den skulle ha gett dem företräde vid framtida försäljningar av A-aktier. Inför bolagsstämman i morgon föreslår Genovis styrelse att hembudet ska strykas ur bolagsordningen. Orsak: Den ökade administrativa bördan efter Euris utförsäljning, som skedde i många mindre poster.
Samtidigt tar Euris VD Dario Kriz tillbaka sina tidigare uttalanden om att hembudet motiverade ett betydligt högre pris på aktierna vid försäljningen. I stället hänvisar han till mängdrabatt, något som kritiseras av föreningen Aktiespararna.
— Hembud är vanligt i början när man är ganska få aktieägare och är ett sätt att kontrollera varandra, men för Genovis styrelse blir administrationen nu ganska stor, säger bolagets VD Sarah Fredriksson.
Tidigare ägdes A-aktierna i Genovis bara av Sarah Fredriksson, som är bolagets grundare, Euris samt en privatperson. Genom Euris försäljning har det tillkommit ett antal nya, mindre A-aktieägare. De riskerar nu att förlora hembudsrätten som är kopplad till de nyköpta aktierna, innan de ens hunnit få aktierna i sin hand. Både Sarah Fredriksson och Euris kommer att rösta för förslaget om att avskaffa hembudet, som därmed går igenom.
— Jag förstår att det är jobbigt för styrelsen att hantera hembudet och det blir lättare för oss att avyttra fler A-aktier, så det är en förbättring, säger Dario Kriz.
Problemet är bara att Euris tog extra betalt för hembudet, enligt en intervju som VD Dario Kriz gav till Rapidus i samband med utförsäljningen i mars.
De som köpte en mindre post på 100 aktier betalade 14 kronor per aktie, medan de som köpte minst 2.000 aktier bara betalade 9 kronor. Dario Kriz talade då om en startavgift för att komma in i kretsen av aktieägare som omfattades av hembudet:
— Vissa vill bli A-aktieägare, eftersom det är hembud på dessa aktier, och då kostar aktien 14 kronor. Andra är ute efter rösterna och då köper de 2.000 aktier för nio kronor styck. Man kan säga att vi har en slags startavgift för att få köpa A-aktier med hembud.
Hur en avskaffad hembudsregel påverkar värdet på aktierna vill Dario Kriz däremot inte spekulera om – det får marknaden värdera. I en intervju i dag säger han om hembudet:
— Vi har sett det som värdeökande, men om aktierna kan handlas fritt så har det också ett värde.
Men på en direkt fråga om nackdelen för de nya A-aktieägarna när hembudet slopas byter Dario Kriz plötsligt fot och backar från sitt uttalande i mars:
— Vi hade problem i kommunikationen oss emellan den gången. Det jag egentligen menade var att det blev en mängdrabatt. Jag blev felciterad och det du har skrivit står jag inte för.
På föreningen Aktiespararna är man kritiska även till greppet att sälja till olika pris beroende på hur många aktier som tecknas:
— Vi har aldrig sett någon liknande lösning. Det känns mycket märkligt att ge mängdrabatt. Samma pris ska gälla för alla. I praktiken innebär ju detta att de större ägarna kan komma in billigt, säger Gunnar Ek på Aktiespararna.
Dario Kriz vill inte svara på ytterligare frågor:
— Jag står för de försäljningar som gjorts tidigare. Jag vet vad du försöker göra. Skriv vad du vill, du tvistar till det precis som du vill. Det bästa för mig är att inte prata med dig!
Av Thomas Frostberg och Martin Ollhage
