Kort sagt: Programmet för det danska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet under 2005 är konkret och användbart. Där finns ett nytt, uppfriskande fokus på utbildning, innovation och utveckling av samarbetet mellan forskning och näringsliv samt kampen mot nordiska barriärer som drabbar näringslivet. Öresundsregionen har nytta av alltsammans. Därför bör företag, näringslivsorganisationer och lärosäten ligga på ordförandelandet Danmark, för att de ambitiösa målen inte ska riskera att bli till tomma målsättningar.
Av Keld Broksø
Om bara hälften förverkligas i det program, som det danska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet har föresatt sig att genomföra, så innebär det ett rejält kliv framåt för det nordiska samarbetet och inte minst för Öresundsregionen. Ordförandeskapet har satt tydligt och nytt fokus på utbildning, innovation och utveckling av samarbetet mellan forskning och näringsliv samt inte rivandet av barriärer i näringslivet. Det skiljer sig från det svenska ordförandeskapet 2003, då temat kort och gott gick under den svävande rubriken integration. Islands ordförandeskap förra året hade inte heller något särskilt användbart tema: Nordiska resurser. Svenskarna ska dock ha beröm för att de satte in Poul Schlüter som barriärombudsman, men det blir först i år som arbetet riktas mot näringslivets barriärproblem.
Ordförandeskapet för regeringssamarbetet roterar mellan de nordiska länderna, medan det dagliga arbetet leds från Nordiska Ministerrådets sekretariat vid Nyhavn i Köpenhamn. Det danska ordförandeskapets nya, klara fokus sätter därför också viktigt, geografiskt avtryck i Öresundsregionen när både sekretariatet och ordförandeskapet finns samlat i Köpenhamn. Den synergin måste utnyttjas, och det talar för att danskarna lyckas få större genomslagskraft än under Islands och Sveriges ordförandeskap. Men viktigast för den danska slagkraften är ändå den tydliga fokuseringen. Problemet är dock som alltid när det gäller Nordiska Ministerrådet, att besluten kräver enighet. Därför krävs ett starkt ledarskap för att trumfa igenom besluten.
Men precis utanför ordförandeskapets dörr finns exempel på innovationer som sker på tvärs i Öresundsregionen och som kan användas som argument för det regionala samarbete som Nordiska Ministerrådet under dansk ledning ger sig i kast med. Använd därför Öresundsregionen som exempel, trafikminister Flemming Hansen!
Han står i spetsen för det danska ordförandeskapet och här ligger ett problem när det gäller handlingskraften. Det hade varit mer lämpligt om näringsministern eller ministern för vetenskap, teknologi och utveckling hade stått vid rodret, med tanke på det danska ordförandeskapets inriktning. Men låt gå för det, inriktningen är den rätta och duger även som svar på vad det nordiska samarbetet egentligen kan användas till, när det i praktiken hamnat i skuggan av EU. I programmet påpekas att Nordens roll i globaliseringens internationella arbetsfördelning ligger i att stärka kunskapssamhället. Det sker under rubriken Norden i en ny tid: Kunskap, dynamik och samarbete.
Bland många delrubriker är det värt att framhäva tankarna om att främja innovation och forskning, för det är faktiskt rätt fantastiskt. Det är precis grundtanken i många tillväxtstrategier för Öresundsregionen. När man sedan i sund skepsis frågar sig vad som ska göras konkret, så finns det svar på det också.
Nyckelorden är avskaffade gränshinder, där Poul Schlüters arbete har en central roll. Bland annat arbetar han för att underlätta riskkapitalbolagens möjligheter att agera på tvärs i Norden, sett ur ett skattemässigt perspektiv. Det är exempelvis för dyrt att flytta ett investeringsobjekt till ett annat nordiskt land.
Ordförandeskapet tar sig också an möjligheterna att etablera nordiska koncerner, utan att det som i dag ska krävas juridiska enheter i varje land.
Vidare vill man skapa ett dialogforum om forskning och innovation för att diskutera en nordisk innovationsinsats och organisering av samarbetet mellan forskning och näringsliv. Även enhetliga regler för tekniska mätinstrument och ömsesidigt erkännande av yrkesutbildningar står på listan.
Ett centralt krav från det danska ordförandeskapet är ett mer effektivt nordiskt samarbete. Stora delar av ministerrådets budget är uppbundet till fasta, årliga aktiviteter, oavsett om man har användning för dem eller inte. Här kommer en uppröjning och en mer slimmad struktur.
Det danska ordförandeskapet har med många av de nämnda satsningarna (och en hel del fler, som inte nämnts här) visat ett nödvändigt mod att reagera på globalisering och konkurrens, inte minst från övriga EU-länder.
Norden kan bara vinna genom att utnyttja synergin i ett samarbete kring innovation, utbildning och näringsliv. När det ändå råder en viss skepsis, så beror det på gammal tröghet i det nordiska samarbetet, som präglas av ett visst mått av självtillräcklighet och politiskt bakåtsträvande.
Till exempel har Norden ännu inte, trots Poul Schlüters uppmaningar, kunnat enas om något så uppenbart som att tvinga de nordiska bankerna att enbart kräva inrikestaxor vid betalningar över de nordiska gränserna. Det utlöser fortfarande en utlandsavgift och skulden är dessvärre ordförandelandet Danmarks, som inte ville vara med på ett avtal, eftersom det kolliderade med överenskommelsen om Dankortet.
Om det danska ordförandeskapet ska lyckas krävs det därför vakthundar i form av betydligt större intresse och kritisk engagemang från företag, näringslivsorganisationer och lärosäten. Det finns all anledning att hålla ögonen på det danska ordförandeskapet, så de känner vakthundens flåsande i nacken, om de ambitiösa målen skulle vara i fara och riskera att sluta i tomma deklarationer, något som regeringar är benägna att leverera.
Man ska också undvika att Danmark arbetar tvärt emot sina egna mål, något som vi kunnat se trafikminister Flemming Hansen göra i en annan sak just nu, nämligen om Öresundsbrons avgifter: Han vill gärna ha undersökt om det kan låta sig göra att sätta ner brotaxorna, men har ännu inte formulerat det som ett förpliktigande, politiskt mål. Ett tydligare ställningstagande hade gett det danska ordförandeskapet högre trovärdighet i avsiktsförklaringarna.
Till frågan om brotaxorna vänder Rapidus tillbaka i en separat analys inom kort.
