Kort sagt: Det kritiska uttalandet i onsdagens Rapidus, som Industrifondens VD Lars Öjefors gjorde om röran i det skånska innovationssystemet, träffade en öm punkt.
I huvudsak har han nämligen rätt. Flera viktiga steg mot ökat samarbete har visserligen tagits under det senaste året, men mycket återstår fortfarande att göra.
Svagheten i dagens system ligger inte minst i (o)synligheten. Det räcker inte med interna överenskommelser och samarbeten, om ingen märker skillnaden utåt.
Av Thomas Frostberg
Lars Öjefors bild av innovationssystemets snårighet med 25-30 organisationer som konkurrerar om pengar och uppmärksamhet är inte bara hans egen. Vid en presentation för Malmö börssällskap i går kväll visade exempelvis Lunds universitets rektor Göran Bexell en bild med 30-talet olika aktörer i innovationssystemet. Tidigare i höst pekade Medicon Valley Academys strategigrupp i en rapport på bristande samordning och föreslog en gemensam organisation för technology transfer-kontoren vid universitet och högskolor i regionen.
Nu har det trots allt hänt en del positiva saker på området det sista året. Bland annat har Lunds universitet, Teknikbrostiftelsen, Region Skåne, Ideon och i viss mån Lunds kommun stärkt kontakterna mellan sig. Det låter kanske inte så dramatiskt, men är det i praktiken om man känner till den rivalitet som länge präglat kontakterna och förhindrat ett närmare samarbete. Här har klara förbättringar skett, men än så länge främst internt. Omvärlden väntar på fler synliga bevis.
Ett konkret tillskott är den nya företagsinkubatorn Ideon Innovation, som flera av aktörerna i innovationssystemet står bakom. Det är en klar förbättring efter en längre tids osäkerhet kring fortsättningen på den gamla Växthusverksamheten, som skulle stödja bildandet av nya, innovativa bolag. I Ideon Innovations lokaler och i dess nätverk finns tydligare inslag av affärsstöd och rådgivning än vad det gamla Växthuset kunde erbjuda. Trots att inkubatorn invigdes för mindre än två månader sedan är redan en ny omgång företag på väg in. Avgörande för inkubatorns rykte är att några av bolagen snabbt blir flygfärdiga och kan användas i marknadsföringen som framgångsexempel. Det behövs ofta en fysisk plats att peka på, för att minska förvirringen kring var ingångarna till innovationssystemet ligger.
Ett större Innovationernas Hus, som nu börjar planeras på Ideon, är ett viktigt steg vidare. Betydligt fler än bara nykläckta entreprenörsföretag har behov av att komma i kontakt med innovationssystemet och det krävs en slags portal, en ingång som är lätt att hitta. I Innovationernas Hus bör förutom affärsrådgivning och coachning, också samlas representanter för relevanta myndigheter som skattemyndigheten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan – enligt samma modell som Øresunddirekt jobbar med vid kontoret på Stortorget i Malmö. Där kan besökare sitta ner med flera myndigheter samtidigt och gå igenom sina frågor, i det fallet gällande Öresundspendling eller flytt. Samma invecklade situation med flera berörda myndigheter uppstår ofta för den som ska starta företag.
Ett annat viktigt framsteg under det senaste året är Lunds universitets satsning på LU Innovation, en utökad organisation inom universitetet för att söka kommersialiserbara forskningsresultat och aktivt arbeta med att knoppa av dem till forskningsbolag. Det går att kritisera LU Innovation för att vara ännu ett tillskott till innovationsröran, men för många forskare är det säkert en trygghet att första steget mot att bilda eget bolag sker med uppbackning från arbetsgivaren. Det viktiga är att skapa en smidig övergång, när företaget behöver stöd som LU Innovation inte kan erbjuda. Även här handlar det om synlighet och LU Innovation har satt igång ett intensivt fotarbete bland universitetets forskare, för att också hitta dem som aldrig själva tänkt tanken att starta bolag.
Förutom problemet med bristande synlighet i innovationssystemet i Lund finns ett stort problem, som återstår att lösa. Det gäller kopplingen till övriga delar av Skåne, inte minst Malmö. Fortfarande är det så att Malmö stads inkubator Minc ser det som en särskild framgång att ha lockat några Lundaforskare att starta bolag där. Ett visst mått av rivalitet och konkurrens är positivt för alla verksamheter, men ännu viktigare är att det skånska innovationssystemet steg för steg byggs samman. Det behövs ett fåtal tydliga ingångar till systemet för intresserade entreprenörer, som sedan kan bli slussade vidare till rätt expertis beroende på behov och intressen.
