Kort sagt: Olof Arwidi, rektor på Ekonomihögskolan i Lund, har problem. Inte för att han just har rekryterat en ny, internationellt meriterad professor. Tvärtom är de överens om lön och övriga förmåner.
Problemet heter Bosse Ringholm, Sveriges finansminister som just bestämt sig för att ändra skattevillkoren för danskar som arbetspendlar till Sverige.
Nu riskerar hela rekryteringen att gå om intet, eftersom professorn bor på Amager och från årsskiftet kan förlora hela ränteavdraget på sitt huslån, om Ringholm får som han vill.
Av Thomas Frostberg
Ni trodde kanske det skulle vara slut med skattefrågor i Rapidus snabbanalyser på fredagarna, eller hur? Det trodde vi också, efter att Bosse Ringholm och dåvarande skatteministern Svend Erik Hovmand den 29 oktober förra året skrivit under en gemensam svensk-dansk skatteöverenskommelse för Öresundsområdet.
Men Ringholm är inte den som ger sig när det gäller att behålla skattekronor i Sverige. Medan alla andra jobbar för att fortsätta minska barriärerna i Öresundsregionen har Ringholm kommit på hur en ny skattebarriär ska kunna införas.
Först avskaffas som planerat den förmånliga SINK-skatten, en fast svensk inkomstskatt på endast 25 procent för utomlands bosatta. Det är i grunden helt riktigt, eftersom integrationen inte ska byggas på något som liknar ett svenskt skatteparadis för danska pendlare. I gengäld införs avdragsrätt som i viss mån kompenserar för den nya, högre inkomstskatten. Därmed skulle systemet bli likvärdigt för den som bor och arbetar i Sverige respektive den som bor i Danmark, men pendlar till Sverige.
MEN – och det är nu Ringholm slår till: Avdrag innebär mindre pengar till svenska staten. Något måste alltså göras! Ränteavdrag bör naturligtvis kvittas mot ränteinkomster, något som den danske pendlaren fortfarande ska skatta för i Danmark. Att de flesta husägare i praktiken har räntekostnader som vida överstiger deras ränteintäkter spelar mindre roll, så länge detta underskott kan hållas borta från deklarationen i Sverige. (Danmark tillåter annars kvittning av svenska pendlares ränteavdrag mot tjänsteinkomsten, men det spelar tydligen inte heller någon roll.)
På finansdepartementet har man i stället räknat fram ett exempel som sägs bevisa att den genomsnittlige pendlare varken vinner eller förlorar särskilt mycket på förändringarna. Vad som händer med pendlare som inte tjänar just kring snittet är däremot inte utrett. Inte heller hur förändringen påverkar dem som inte redan pendlar och där förlusten av ränteavdrag blir en tung ekonomisk invändning mot att ta jobb i Sverige.
Därmed är vi tillbaka vid ett grundläggande problem som Rapidus pekat på många gånger förr: Det saknas på nationell nivå en känsla för vad Öresundintegrationen egentligen handlar om. På pappret och i teorin finns alla fakta, men det saknas en personlig magkänsla och övertygelse om varför Öresund är viktigt och hur integrationens mekanismer egentligen fungerar.
Vad har då Berit Andnor, nordisk samarbetsminister med särskilt ansvar för Öresund, gjort i frågan? Omöjligt att veta, eftersom hon inte vill svara på Rapidus frågor om Ringholms nya skattebarriär, utan hänvisar tillbaka till finansdepartementet.
Medan Ringholm räknar kronor och ören avskräcks potentiella pendlare av ett nytt skattehot, just när det började ta lite fart i integrationen. Fallet på Ekonomihögskolan är bara ett bland många exempel redan. Så länge det krävs granskning av 325 sidor utredningsmaterial och en lagrådsremiss för att få reda på skattekonsekvenserna av ett pendlarjobb blir det bara en mycket liten grupp högavlönade och välutbildade som tar steget över Sundet. Öresundsarbetsmarknaden är då bara öppen för en liten elit och det var väl knappast meningen.
Ska regionen någon gång börja fungera fullt ut så måste reglerna vara likvärdiga för samtliga på en arbetsplats. Det är ett tillräckligt stort steg att börja skatta och deklarera i ett nytt land. Att behöva hålla reda på två länders skatteregler och gliporna mellan systemen är ett helt orimligt krav.
Om Ringholm inte lyssnar på några andra argument så kan han i alla fall se fram mot att slippa den ständiga kritiken från Stephan Müchler, Ilmar Reepalu, Jens Kramer Mikkelsen, Ole Schmidt, Birger Olofsson med flera. Det enda han behöver göra är att ändra sig.
Vad tycker du? Debattera Rapidus analyser – skicka ett inlägg till debatt@rapidus.se
