Dagens sju regionala teknikbrostiftelser, som bildades 1994 med en miljard kronor från löntagarfonderna, läggs samman i en gemensam nationell koncern – Teknikbrostiftelsen Sverige med start 1 januari nästa år. Det föreslår regeringens förhandlingsman Claes de Neergaard som i dag presenterar sitt förslag till statliga insatser för riskkapital till bolag i tidiga skeden.
Teknikbrostiftelserna skulle annars ha lämnat tillbaka sina pengar till staten vid årsskiftet 2007/08. Nu utgör de första steget i regeringens nya satsning på ett bättre innovationsklimat, som lanserades av näringsminister Leif Pagrotsky och utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros i måndags.
Förutom nuvarande resurser har Vinnova, Verket för innovationssystem, förklarat att de lägger över sitt inkubatorprogram i den nya Teknikbrostiftelsens regi och samtidigt utökar resurserna till 50 miljoner kronor per år. Industrifonden ska också investera sammanlagt 200 miljoner kronor under en treårsperiod och den totala kapitalbasen för Teknikbrostiftelsen Sverige över en tioårsperiod blir 1,8 miljarder.
Den nya Teknikbrostiftelsen ska även fortsatt ha en stark lokal förankring genom att dagens regionala stiftelser ombildas till dotterbolag i den nya koncernen. Claes de Neergaard lyfter i det sammanhanget fram Teknikbrostiftelsen i Lund som ett bra exempel tillsammans med Göteborg och Linköping när de sju olika stiftelsernas arbetssätt ska jämkas samman. I Lund täcks hela utvecklingskedjan för nya innovativa bolag, menar han.
Dessutom föreslår de Neergaard inrättandet av en ny fond för riskkapital i tidiga skeden – en Kick-start Sverige-fond. Grundfinansieringen på 200 miljoner kronor kommer från Industrifonden, men ska paras med privata medel och stöd från Europeiska investeringsfonden. Ett prospekt är under utarbetande och ett managementteam håller redan på att rekryteras. Fonden ska investera i tidiga skeden och kommer delvis att ha samma profil som TeknoSeed i Lund har i dag.
Almi föreslås vidare få ett tillskott på 50 miljoner kronor årligen för innovationsfinansieringar, men kravet är att dessa ska få en mer affärsmässig inriktning.
Förutom de statliga riskkapitalinsatserna ska den privata riskkapitalmarknaden uppmuntras genom ändrade skatteregler för riskkapitalbolag som har säte i Sverige respektive förmånligare regler för privatpersoner som agerar affärsänglar och finansierar nya bolag. Affärsänglar som återinvesterar sina vinster från tidigare projekt ska kunna skjuta upp beskattningen om pengarna satsas i nya projekt.
Claes de Neergaard vill också se en bättre struktur för hur universitetens holdingbolag och den nya Teknikbrostiftelsen ska arbeta. Holdingbolagen bör ha en tydligare inriktning på affärsrådgivning, snarare än finansiering.
— Vi kan inte ha för många små aktörer och dessutom är det hälsosamt att investeringsbedömningarna görs av någon som inte sitter mitt inne i högskolan, säger de Neergaard.
I höstens forskningsproposition väntas besked om holdingbolagens inriktning och framtida finansiering. För att öka arbetet med avknoppningar krävs mer pengar.
— Jag hoppas att utbildningsministern finner det motiverat att lägga mer resurser på holdingbolagen, så vi får hela systemet från ax till limpa. Men vi får inte bygga upp parallella system. Det har vi inte råd med, säger de Neergaard.
