Kort sagt: Regionstyrelsens beslut i går att avbryta den pågående upphandlingen av en samlad IT- och telefonilösning för Region Skåne, och i stället satsa på en tredelad lösning, är vansinne – så väl organisatoriskt och ekonomiskt som tekniskt.
Logiken har fått stå tillbaka för politiken. Det stärker närmast argumenten för att IT-verksamheten bör läggas över i extern regi.
Av Thomas Frostberg
Grundtanken med Region Skånes stora upphandling av IT- och telefonitjänster var att i ett pressat ekonomiskt läge sänka kostnaderna med tio procent. Genom att samla verksamheten hos en leverantör skulle regionen spara 70 miljoner kronor årligen. En upphandling inleddes med förbehållet att det externa alternativet skulle ställas mot en intern lösning, förutsatt att den interna lösningen kunde ge samma besparing.
En rad faktorer talar för en samlad lösning, istället för den tredelning som nu blir verklighet.
* Organisatoriskt. Region Skåne har i dag en mycket spretig IT-organisation, som är ineffektivt uppbyggd och kostar onödigt mycket pengar. Samma problem löses på flera ställen samtidigt, vilket leder till dålig integration mellan olika system och därmed sämre patientservice.
* Ekonomiskt. Möjligheten att pressa kostnaden totalt sett ökar med en enda motpart, oavsett om den är intern eller extern. Enligt Rapidus uppgifter ligger den verkliga besparingspotentialen i en samlad upphandling inte kring 10 procent – utan snarare mellan 20 och 30 procent, det vill säga i storleksordningen 150-200 miljoner kronor årligen.
* Tekniskt. Utvecklingen går i hög fart mot integrerade lösningar för data och telefoni. Det innebär att samma nätverk ska bära alla typer av trafik. Samtidigt byggs nya IT-lösningar med förutsättningen att telefoner kan användas för åtkomst parallellt med datorer. Genom en samlad upphandling kunde Region Skåne ha tagit ett tekniksprång och blivit ett föredöme på teknikområdet.
* Strategiskt. Oavsett om en extern eller intern lösning hade valts skulle större delen av uppdraget i slutändan ändå ha hamnat på externa leverantörer. Redan i dag lägger regionen nämligen 500 av sina 700 miljoner i IT-kostnader hos en spridd skara externa underleverantörer. Fördelen med en ensam extern leverantör, som bara hade kunnat bli ett globalt IT-bolag eller något av de största nordiska, hade varit att detta bolag fått ökat fokus på Skåneregionen med de positiva spridningseffekter det kunnat medföra för branschen.
Nu har den politiska majoriteten valt att avbryta upphandlingen med motiveringen att risken blir för hög med en ensam leverantör. Man vill inte lägga alla äggen i en korg, utan kommer att köpa in IT-tjänster respektive telefoni från två olika leverantörer och samtidigt behålla IT-driften i en intern lösning.
Ursäkta, men den risken borde ha varit uppenbar redan när upphandlingen inleddes och kan knappast vara något man upptäckte först när det var dags för beslut. Det verkliga skälet kan inte vara annat än ideologiskt när politikerna drar i nödbromsen i sista stund. Tjänstemännen med IT-direktör Ulf Enckell i spetsen körs över. Upphandlingen måste göras om, vilket innebär förseningar på 6-12 månader och uteblivna besparingar på i värsta fall 100-200 miljoner det närmaste året. Slutligen hamnar risken nu till stor del internt, eftersom ingen vet säkert om den interna IT-organisationen klarar att leva upp till de sparbeting som motsvarar vad externa leverantörer utlovat.
Sammantaget visar det ännu tydligare varför IT-frågorna, som inte är Region Skånes kärnverksamhet, borde outsourcas. Det viktiga är i stället att behålla en kompetent grupp IT-upphandlare, som tillsammans med representanter för regionens verksamhet kan välja de bästa lösningarna i varje läge.
