Kort sagt: Även om allt fler börjar sätta frågetecken kring framtiden för entreprenören Christer Fåhraeus och hans företag, så är förutsättningarna fortfarande hyfsade för att han ska lyckas.
Osäkerheten gäller främst tidpunkten för ett kommersiellt genombrott och därmed hur mycket ytterligare kapital som krävs för att nå dit.
Däremot lär de miljardbelopp som investerats i Fåhraeusbolagen sedan starten inte kunna betalas tillbaka på många år.
Av Thomas Frostberg
Christer Fåhraeus har blivit en symbol för skånsk entreprenörsanda och drar fullt hus när han gästar Rapidus frukostmöte nästa vecka
Störst av hans bolag är Anoto Group med dotterbolagen Anoto, C Technologies och WeSpot. Koncernen värderas fortfarande till en knapp miljard på börsen, trots kraftig nedgång sedan noteringen i juni för tre år sedan.
Anoto Group är också det Fåhraeusbolag som visade bäst utveckling under första kvartalet i år. Omsättningen ökade från 52 till 76 miljoner, men resultatet är fortfarande negativt: minus 57 miljoner, jämfört med minus 119 miljoner samma period förra året.
Än så länge är det inte försäljningen av Anotos lösning för digitalt papper och penna som lossnat, utan dotterbolaget C Technologies står för 60 av de 76 miljonerna i omsättning. Största delen kommer från bolagets egenutvecklade chip som används i bland annat Sony Ericssons kameror till mobiltelefoner. Försäljningen av C Pen, som läser tryckt text, ökar däremot inte längre.
Till skillnad från andra delar av verksamheten är mobilkameror inte ett område där bolaget är unikt på marknaden och har ett starkt patentskydd. Marknaden är dessutom nyckfull, vilket framkom senast i kvartalsrapporten i går. Uppskjutna lanseringar av nya mobiltelefoner gjorde att annonserade miljonintäkter fick flyttas fram ett halvår.
Avgörande för koncernens framgång är fortfarande ett genombrott för Anototekniken, där handskriven text kan sparas och skickas via mobilnätet eller Internet. Efter att ha tagit in flera hundra miljoner för att finansiera utvecklingen är omsättningen på 16 miljoner första kvartalet inget att skryta med.
Potentialen ligger i Anotos affärsmodell, som huvudsakligen baseras på licensintäkter. Kunderna betalar en avgift initialt, men de stora pengarna kommer när försäljningen av kundernas produkter och tjänster med Anototeknik drar igång. Eftersom Anoto inte har några tillverkningskostnader per såld enhet är intäkterna ren vinst när man väl passerat nivån för verksamhetens löpande kostnader – i dagsläget cirka 50 miljoner per kvartal.
Det är inte ett orealistiskt mål, även om en bra bit återstår. Tidpunkten är svårbedömd på grund av långa cykler från kontrakt till lansering. Avtalet med Nokia presenterades exempelvis redan i juli förra året, men lanseringen av Nokias Anotopenna sker först i höst. Först framåt årsskiftet eller en bit in på 2004 vet vi om deras penna blir en säljframgång eller får samma svala mottagande som Sony Ericssons variant.
Christer Fåhraeus menar att pengarna räcker för att Anoto ska nå positivt kassaflöde, men det är inte troligt. Kassan måste fyllas på under året för att undvika att bolaget hamnar i likviditetskris vid minsta prognosmiss. I nuvarande marknadsläge är Rapidus bedömning att Fåhraeus vill undvika att gå ut med en bred emission och i stället försöker övertala några nya partnerföretag att investera, som i fallen med Hitachi och Groupe Hamelin förra året.
För att kunna visa bättre siffror försöker Anoto också lösa upp koncernförhållandet till utvecklingsbolaget WeSpot, som utvecklar intelligenta övervakningskameror och fortfarande har minst ett år kvar till positiva siffror. Genom utspädning i en nyemission ska Anoto inom kort komma under 50 procents ägande i WeSpot.
Medan Anoto dragits med i telekomkrisen och fått ändra huvudfokus från konsumenttjänster till företagslösningar, så borde höjda säkerhetskrav i USA och resten av världen ha satt fart på omsättningen i Precise Biometrics. Bolaget säljer produkter för inloggning och inpassering med hjälp av fingeravtryck. Trots världsläget ökade omsättningen bara med en knapp miljon kronor under första kvartalet i år till 5,8 miljoner. Förlusten var nära 14 miljoner och bolaget behöver för andra gången på ett halvår ta in nytt kapital.
Säljarbetet fokuseras i år på USA-marknaden. Det enskilt viktigaste beslutet ligger hos det amerikanska försvaret som ska investera i ID-kort för miljontals användare, varav en del med biometrifunktioner. Utvärderingsprocessen började för mer än tre år sedan och verkar gå frustrerande långsamt.
Under tiden har Precise Biometrics börskurs sjunkit så att värdet på bolaget nu bara är drygt 50 miljoner kronor. Till det priset är bolaget ett givet uppköpsobjekt, men ligger för långt fram i teknikutveckling för att passa in i mer traditionella säkerhetskoncerner. Fåhraeus ser dessutom en större potential och vill inte släppa taget ännu. Förutsättningen för verklig framgång med Precise Biometrics är att affären med USA-försvaret slutligen blir av.
Till sist, CellaVision. Det första Fåhraeusbolaget, men fortfarande onoterat. Har tagit en stark position på den svenska marknaden med sina system för automatisk bildanalys av blodprov, men har haft desto svårare att få igång försäljningen internationellt. Omsättningen är än så länge blygsam – bara 1,6 miljoner under första kvartalet och 13,7 miljoner under hela förra året. Förlusten ligger strax över tio miljoner per kvartal. Kassan räcker året ut och sedan hoppas ledningen att börs- och kapitalmarknaden ska ha vänt. I annat fall lär det bli aktuellt med försäljning till ett större medicintekniskt bolag.
Sammanfattningsvis är Precise Biometrics och WeSpot de bolag som har akuta kapitalbehov, medan Anoto och CellaVision klarar sig resten av året. C Technologies är det enda självförsörjande bolaget i dagsläget. Med ytterligare kapitaltillskott under året finns förutsättningarna för att även Anoto når dit någon gång under 2004 eller 2005.
Däremot kommer det att dröja innan något av bolagen visar så stora vinster att de på allvar kan börja betala tillbaka investerade medel till aktieägarna.
