Kort sagt: Danmarks tidigare statsminister Poul Schlüter ska som nordisk barriärombudsman inte bara kämpa mot barriärerna i Öresundsregionen och sju andra nordiska regioner. Han har också ett skamfilat politiskt renommé i Danmark, något som får hans förtjänster under 80-talet att blekna.
Dessutom har han ett slitet nätverk och inte minst brist på nytänkande inom de områden som utpekats i kampen mot barriärerna. Det kan visa sig få katastrofala konsekvenser för genomslagskraften.
Av Keld Broksø
Det var en förträffligt idé när Sveriges nordiska samarbetsminister uppfann rollen som nordisk barriärombudsman. Valet föll på den tidigare danske statsministern, 73-årige Poul Schlüter. Och nog finns det saker att ta tag i, lovar Schlüter. Han ska bearbeta och överbevisa fackministrarna att genomföra 23 förslag i kampen mot barriärer och för integrationen i framför allt Öresund, men också övriga sju gränsregionen i Norden. Först och främst ska pendlarnas förutsättningar förbättras.
Initiativet med en barriärombudsman var också positivt, eftersom det återupplivade debatten om barriärerna för ett kort tag. Intresset fick näring av en Öresundskonferens i Köpenhamn för ett par veckor sedan.
Sedan dess har debattens vågor lagt sig igen.
Utnämningen av Poul Schlüter under det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet har dessvärre också allvarlig brister när det gäller genomslagskraften. Det finns två problem: Poul Schlüters person samt fokuseringen på gamla problemställningar, något som inte signalerar nytänkande.
För att börja med det senare:
Poul Schlüter kommer att använda sin politiska erfarenhet för att få igenom ett nytt skatteavtal mellan Danmark och Sverige, eftersom man trots mer än ett års förhandlingar efter regeringsskiftet i Danmark fortfarande inte kommit i mål. Utöver skatterna gäller det bland annat att underlätta banköverföringar, bostadssökande, social byråkrati, erkännande av studiemeriter och att få ner brotaxorna.
Alla är de nödvändiga initiativ, men de har tyvärr redan diskuterats i det oändliga, och här ligger ett problem: Schlüters ställning som mäklare utan maktmedel har inte stora chanser att bli en utslagsgivande faktor eftersom frågorna antingen har varit eller är under full debatt. Det kan bli svårt att visa upp några resultat när Schlüter ska avlägga rapport i höst, om han inte fyller uppdraget med nytt innehåll genom att också stärka såväl existerande som nya initiativ. Det finns exempelvis otaliga samarbetsorganisationer och företagssynergier som på ett lärorikt sätt kan bidraga betydligt mer till integrationen än den stillastående politiska processen, som Schlüter fokuserar på. Vi kan bara nämna företaget Ferring och organisationer som Medicon Valley Academy och Øresund IT Academy.
Den politiska processen får dock inte överges och därför är det värt att granska Berit Andnors motiv för att välja Schlüter.
I ett pressmeddelande skriver hon att Schlüter har en lång period som dansk statminister bakom sig med erfarenheter och ett omfattande kontaktnät. Därför är han en viktig resurs.
Berit Andnor skrattar undvikande, men snarast bekräftande, när vi presenterar teorin att Schlüter ska vara katalysator på svenskt uppdrag, eftersom för Sveriges del är Danmark problembarnet när det gäller att införa beskattning i arbetslandet och lägre brotaxor. Men i så fall har Andnor gjort en rejäl felbedömning.
Poul Schlüter är nämligen inte längre något starkt politiskt kort i Danmark i några större kretsar. Medan resten av Norden främst minns honom som en stor, dansk statsminister från 1982 till 1993 så är hans skandalartade avgång på grund av den så kallade Tamilaffären (se fotnot) inristat i de flesta danskars medvetande.
Ser man på den sittande regeringen är bara fem ministrar överlevare från Schlüterepoken, medan de flesta har valts in i folketinget efter Schlüters dramatiska sorti. Och ingen av ministrarna hänvisar precis flitigt till Schlüterregeringens förtjänster som bas för den nuvarande borgerliga politiken.
Schlüters medlemskap av Europaparlamentet från 1994 till 1999 har också karaktäriserats av osynlighet i den danska debatten, enligt källor i parlamentet.
Hans politiska nätverk och hans pondus är med andra ord tilltygad och historiskt präglad.
Återstår gör hans odiskutabla politiska hantverk och därför vill Rapidus önska lycka till i en nödvändig process, som med en annan person och med mer nytänkande i politiken hade haft bättre chanser att lyckas i Öresundsregionen.
Fotnot.
Tamilaffären handlade om att den dåvarande justitieministern i strid med lagen hade bromsat tamilska flyktingars familjesammanföring, trots deras välgrundade krav i förhållande till gällande lagstiftning. Dåvarande statsminister Poul Schlüter sa i sitt berömda gulvtæppetale i folketinget att der intet var fejet ind under gulvtæppet. Men så var fallet och Schlüter och hans regering tvingades avgå i vanära på grund av lögnen som skulle skydda justitieministerns oriktiga handläggning av ärendet.
