Kort sagt: Sveriges nya Öresundsminister Berit Andnor har bråda dagar att läsa in sig på Nordenfrågorna. På onsdag presenterar Sverige sitt program för ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2003. Begreppet integration kommer att stå i centrum och Rapidus listar några vardagliga Öresundsproblem som politikerna kan ta tag i omedelbart.
Av Thomas Frostberg
Skatteproblemen för Öresundspendlare och de höga brotaxorna är de två barriärer som diskuterats flitigast sedan broinvigningen. Glöm dem för resten av den här analysen – skattefrågan utreds redan av berörda departement och brokonsortiet tänker inte sänka några priser just nu.
Dessutom är Öresundsskatterna än så länge ett problem för ett fåtal personer med jobb på andra sidan Sundet.
Däremot finns en lång rad problem som drabbar betydligt fler i kontakterna över Sundet, problem som borde vara mycket enklare att lösa i väntan på det stora genombrottet i skatteförhandlingarna.
Rapidus ger tio förslag där det går att göra en snabb insats, om ansvariga ministrar vill.
* Bemanningsföretagen måste kunna hyra ut personal tillfälligt över Sundet, utan att personerna omedelbart hamnar i det andra landets skattesystem. Systemen ska på alla sätt underlätta för den som vill prova på att arbeta på andra sidan. Här kan bemanningsföretagen bli en motor i integrationen, men i dag har de genom undantag i reglerna tuffare krav än andra företag.
* Inom studier och forskning finns mycket kvar att förenkla kring informationsspridning, antagningssystem, meritvärdering och tillgodoräknande av kurser. Reglerna måste utformas nationellt för att vara både överskådliga och rättssäkra. Det lär fungera hyfsat om man läser en hel utbildning, men den som vill prova en termin eller två får räkna med trubbel.
* Idrotten kan bidra till integrationen, men en dansk fotbollstränare som extraknäcker i Sverige riskerar att arbetsgivaren i Danmark drabbas av stora kostnader för svenska sociala avgifter på den ordinarie lönen. Samma problem drabbade tidigare danska arbetsgivare med svensk personal som jobbade hemifrån. Det ändrades snabbt när IBM i Danmark hotade att inte anställa svenskar, men för den som har flera arbetsgivare på olika sidor av Sundet finns problemet kvar.
* Momsåterbetalning över gränsen innebär extra pappersarbete och krångel. Det fungerar kanske för stora företag som har råd att anlita expertis, men även småföretag måste kunna få tillbaka momsen på enstaka inköp. I dag struntar många i att försöka.
* Sänk studentpriserna på Öresundstågen. Ökat studentutbyte bygger framtida integration. Det är inte rimligt att månadskortet mellan Malmö och Köpenhamn ska vara dubbelt så dyrt som mellan Malmö och Lund.
* Kortbetalningar är ett elände. Som svensk får man ständigt svaret kun Dankort i Köpenhamn, trots att till exempel VISA är ett internationellt betalningsmedel.
Sverige är inte alltid bättre. SJ ger även danska studenter rabatt, men gör det omöjligt att utnyttja rabatten om de inte tar Öresundståget till Malmö, hämtar ut biljetten där och sedan kliver på X2000. Danska VISA-kort accepteras nämligen inte vid Internetbokning och hos DSB på Hovedbanegården gäller inte rabattpriset.
* Banker, teleoperatörer och posten tar ut betydligt högre priser för kontakter över Öresund än inom respektive land. Någon konkurrens finns egentligen inte och konsumentmyndigheterna borde undersöka varför. Från politiskt håll finns möjlighet till kontroll genom regelverk och genom ägande i de stora aktörerna.
* Informationsbarriären är högre än många av de andra hindren. I dag läser bara ett fåtal personer tidningar från andra sidan Öresund. Därför har vi två helt skilda verklighetsbilder med tydliga nationella förtecken, något som varit uppenbart i frågor som dansk invandringspolitik och svensk kärnkraftsavveckling. Så länge invånarna lever i två olika världar kommer det aldrig att bli EN region.
Rapidus efterlyser inte presstöd för Öresund, bara att frågan diskuteras mer än den gör i dag.
* Gemensam Öresundsstatistik är något som kostar. Två nationella statistikdatabaser ska integreras, men i Sverige har det klassats som en regional angelägenhet som får bekostas av Skåne. Perspektivet måste vidgas.
* Den sista punkten är en önskan till Sveriges statsminister: Göran Persson berättar ofta och gärna att han bor i Malmö, men när gjorde han senast något konkret för staden? Hur mycket vet han ens om det som sker i Öresundsregionens innovativa näringsliv? Sverige är ett centralstyrt land och om Göran Persson då och då påminde omvärlden i Stockholm om vad som händer i Sydsverige så skulle det betyda att ovanstående nio punkter – och en rad andra problem – fick högre prioritet och kunde lösas snabbare.
