Kort sagt: En av Lunds största arbetsgivare är också en av de mest anonyma, åtminstone i ett lokalt perspektiv. I spåren av fusionen med Zeneca har Astras forskningsverksamhet i Lund hamnat allt mer i skuggan av en internationell ledning.
Men verksamheten står stark. Förutom utveckling av nya mediciner mot astma och allergi pågår här forskning kring helt nya användningsområden, som kan bli nästa storsäljare – om de lyckas.
Av Thomas Frostberg
AstraZenecas anläggning i Lund ligger alldeles intill Ideon och rymmer omkring tusen personer inom forskning och utveckling. Till det kommer ytterligare ett hundratal som arbetar inom försäljningsorganisationen och 50-70 personer inriktade mot produktstrategier.
Med tanke på att AstraZeneca i hela koncernen har omkring 10.000 personer inom forskning och utveckling utgör Lundakontoret en inte oväsentlig del av verksamheten.
Här utförs stora delar av forskning och utveckling inom området andningsvägar och inflammationer.
Ändå talas det sällan om AstraZeneca i Lund numera. Är verksamheten på dekis? Har den nya, internationella ledningsstrukturen efter sammanslagningen med Zeneca inneburit att forskningen här hamnat i skymundan?
Lite bortglömd i det allmänna medvetandet, men långt ifrån förlorad, är nog det sanna svaret. Flera tecken visar att verksamheten i Lund står på stabil grund.
* Försäljningen av AstraZenecas läkemedel mot astma och allergi ligger visserligen långt efter bolagets storsäljare Losec, men ökade under förra året med 15 procent till 1,5 miljarder dollar.
Svårigheten ligger i att ta fram nya produkter, eftersom marknaden är mogen och det redan finns gott om väl fungerande läkemedel. Samtidigt är det lättare att forska på ett område som man redan känner till. Det senast lanserade läkemedlet, kombinationspreparatet Symbicort, har snabbt tagit marknadsandelar.
* Många av dem som för några år sedan lämnade företaget för att testa sin förmåga i unga bioteknikföretag återvänder nu. Det var kul så länge det varade, men storföretag som AstraZeneca har fortfarande dragningskraft.
* För framtiden är det lovande att Lundaforskarna också tittar på nya användningsområden, både för befintliga preparat och genom nya substanser. En inflammationssjukdom som nu prioriteras starkt är kronisk obstruktiv lungsjukdom, även kallad rökarsjuka. I bästa fall kan ett läkemedel finnas framme om 4-5 år och kliniska studier pågår parallellt med befintliga preparat som Symbicort.
Jämfört med astma/allergi är detta ett ganska outforskat område, trots att sjukdomen uppges vara den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Ett genombrott skulle därför få stor betydelse.
Men nya forskningsinriktningar medför också större risker. Förra året tvingades AstraZeneca avbryta utvecklingen av ett preparat mot rökarsjuka som nått fas III, men inte visade sig vara tillräckligt effektivt. Ett sådant beslut rör miljardbelopp.
Naturligtvis har den internationella organisationen också inneburit praktiska förändringar. Platschefen Lars Hedbys i Lund ska leda verksamheten lokalt och vara dess ambassadör samtidigt som cheferna för de olika enheterna rapporterar direkt till olika enheter på internationell nivå inom koncernen. I en sådan organisation kan det vara svårt att skapa lokal vi-känsla, men det är nödvändigt.
För balansen i Medicon Valley-området är det också viktigt att Skåne kan visa upp starka aktörer, som åtminstone i någon utsträckning kan matcha Köpenhamnsbaserade huvudkontor hos läkemedelsjättar som Lundbeck och Novo Nordisk. Här finns mer att göra.