Dansk näringspolitik blir hundra gånger så intressant de kommande månaderna som de senaste årens socialdemokratiska motsvarighet, både på det praktiska och det psykologiska planet. Dödsdomen över den danska socialdemokratins vanetänkande har fallit genom det liberala Venstres jordskredsseger i tisdags. Och Danmark får en borgerlig regering med Venstre och Konservative Folkeparti.
För näringslivet kan förnyelsen sammanfattas i ett ord: Lyhördhet. Det nu föråldrade socialdemokratiska vanetänkandet går i stora drag ut på att om man ålägger näringslivsfolket en avgift, skatt eller en ny regel så ska de bara acceptera. Oavsett om vem som helst kan se att det hämmar utvecklingen i bland annat IT-världen.
Flertalet danskar minns exstatsminister Poul Nyrup Rasmussen i nyårstalet säga: Jag vill ha ett Danmark som helt enkelt är världens ledande IT-nation. Venstre instämmer, men man kan inte prata fram en sådan position. Danskarna måste uppmuntras till den.
Venstre vill ge företagen möjlighet att skriva av IT-investeringar i hårdvara omedelbart, medan det normalt görs över tre år. Det ger ett nytt, mera dynamiskt flöde av uppdaterad informationsteknologi.
Venstre vill stoppa höjningen av inkomstskatterna – och senare, när det finns möjlighet, sänka dem. För näringslivet är det avgörande att lönehöjningar som belöning inte genast äts upp av skatter. I det socialdemokratiska budgetförslaget, som nu är dött, fanns däremot nya skatte- och avgiftshöjningar på ett par miljarder kronor. Här lyssnade socialdemokraterna inte heller till näringslivet, som dokumenterat att smärtgränsen var nådd.
Venstre har i sitt budgetförslag förbättringar och nyinvesteringar i IT för åtskilliga miljoner kronor, bland annat med avdrag för bredbandsuppkoppling, och PC:ar till alla folkskoleelever från sjunde klass och uppåt. Och socialdemokraterna avlivade möjligheten för företagen att ge de anställda en PC hemma. Det socialdemokratiska vanetänkandet var att det ju inte var ALLA som fick en hemdator och så förbjöds det, trots behovet av mera IT-kunnande i hela samhället. Det tänker Venstre ändra på.
Man kan beskylla Venstres superliberalism för att vara elitistisk. Men i det nya danska samhället, som invigdes i tisdags, blir det möjligt att tjäna pengar för dem som kan och vill göra en insats utan att de, enligt vanetänkandet, ska avstå från mer och mer av vinsten. Den psykologiska signalen är helt avgörande för Danmarks dynamik och konkurrenskraft. I Danmark får nu folk gärna vara olika och kompetens ska, om det behövs, lockas också från utlandet.
Vad betyder allt detta för Öresundsregionen?
Jo, vi kan vänta en ny pragmatism som stärker samarbetsviljan. Det är socialdemokraterna, och inte Venstre, som är motståndare till att återinföra en ordning där man beskattas där man bor. Det socialdemokratiska vanetänkandet går ut på att lappa och laga med en check till svenskarna på 40 miljoner för obetalda danska sociala räkningar i Sverige, i stället för att lösa problemet. Venstre vill också pressa brotaxorna.
Det danska genombrottet för en lyhörd näringspolitik är inte bara en fördel för dansk konkurrenskraft utan också ett genombrott för synergin i Öresundsregionen.
Döden för det socialdemokratiska vanetänkandet kan bli den signal som också på det psykologiska planet tar danskt näringsliv ut ur dödläge och recession.
Lägg till det att Venstre och konservative ger uttryck för att IT- och forskningsdepartementet kan offras som ett led i en bantningskur för administrationen. Danmark får sannolikt en näringsminister som med en sund, holistisk syn på näringslivet kan föra det in i det 21:a århundradet.
