Öresundsregionen måste älska IT-invandrare

Av Keld Broksø

Rapidus har inte för vana att ta upp debatt om tolerans och om fördomar gentemot främlingar. Men här sker det likväl: Öresundsregionen måste lära sig att älska IT-invandrare eller åtminstone invitera de bästa till ett fruktbart samarbete, om regionen vill uppnå och vidmakthålla en ledarposition på IT-området.

ITEK, Dansk Industris branschorganisation för IT, Tele, Elektronik och Kommunikation, har just intervjuat 1.000 danska företag. Behovet är nu 3.700 IT-medarbetare och det växer till 17.500 på två-tre år. En tredjedel av det behovet ska täckas av långtidsutbildade som systemvetare och ingenjörer, en annan tredjedel av folk med medellånga utbildningar medan bara den sista tredjedelen kan täckas av dem med korta IT-utbildningar.

Vi kan alltså inte klara problemet med att i största hast utbilda Javaprogrammerare, Linuxfolk och Microsoft ASP-folk. Erfarenhet tar det tid att få. Vi måste alltså importera. Och inte bara från andra sidan sundet, för det är brist på IT-folk på bägge sidor.

Köpenhamnska Mærsk Datas dotterbolag LEC har erfarenheter att lära av. Nu i mars stängde LEC ett dotterbolag i Bangalore med femtiotalet indier. De var så duktiga att i stort sett alla fick jobb på väg ut genom svängdörren. LEC:s ledning hade velat använda indierna i Danmark, men bromsen i organisationen var för hård. Danskarna förmådde inte att bygga en bro över kulturklyftan, även om indierna ofta var överlägsna den danska expertisen. Det var för ”besvärligt” och nog så pinsamt – det engelska språket var ett problem. Global People, som är specialister på att hitta IT-folk i Indien, ser också ett generellt språkproblem.

Men LEC var frontlöpare och ett exempel som manar till efterföljelse. LEC fick ta de första stötarna och chansen att resten av branschen kan lära och senare få något ut av LEC:s metod är för stor för att lämnas därhän. Vi löser inte bristsituationen genom att ge unga en snabb tvåårig IT-utbildning som den danska datamatikerutbildningen, där skolorna för övrigt har producerat några hundra arbetslösa. Den löses heller inte bara genom att aktivera arbetslösa invandrare. Företagen måste ut aktivt och hämta bra IT-folk i utlandet. Det kan också låta sig göras i exempelvis Östeuropa. Men den danska firman e-motive.dk har 40 erfarna, universitetsutbildade östeuropéer beredda att jobba, men inga företag har velat ha dem.

Man kan välja att importera folk – eller lägga ut uppdrag som det Köpenhamnsbaserade Pro:Con A/S med dotterbolag i Chennai (tidigare Madras). Pro:Con utvecklar lösningar för resebranschen, och har Pro:Con Systems Pvt.Ltd. i Indien som ett rent utvecklingsbolag.

Men allt kan inte läggas ut och därför måste vi öppna gränserna mera. Som till exempel i USA, under slutet av Clintons ämbetsperiod, genom att utöka antalet H1B-visa. Amerikanerna har anställt 250.000 indiska mjukvarututvecklare med H1B-visum. I Öresundsregionen har det också blivit lättare att få arbetstillstånd för IT-folk från utlandet, men det kräver självklart att det också finns en efterfrågan.

Och här är det IT-företagens eget ansvar att åstadkomma mera tolerans. Utgångsläget är inte dåligt: Danskar och svenskar i topp avseende tolerans gentemot utlänningar. Enligt en ny rapport från EU:s center för observation av rasism och främlingsfientlighet är en tredjedel i våra två länder aktivt toleranta – det vill säga att man gör något för att integrera utlänningar – medan en tredjedel förklarar sig passivt toleranta. Här är alltså något att bygga på för IT-företagens ledningar – och för medarbetarna.

Man kan lära av skolbarnen: När föräldrarna är bekymrade över att det är för många invandrarbarn i skolklasserna är det ofta föräldrarna mera än barnen som har ett problem. Barnen är tvungna att fungera tillsammans och förbluffande ofta går det bra trots språk- och kulturskillnader. IT-företagen runt Öresund bör inte vara så rädda för att introducera ett samarbete över huvudet på medarbetarna. Chansen att det går bra efter en tillvänjning är överhängande.

Kanske är det enklare för en del företag att bara lägga ut en del av jobbet utomlands, men den riktiga synergin får vi först när IT-folket inviteras över gränserna. Öresundsregionen kan bara vinna på det om IT-företagen här vågar vara nästa frontlöpare och hålla ut i väntan på ett genombrott för kärleken till utländskt IT-folk.