Av Keld Broksø
Politik kan förstöra mycket. I Danmark är det lysande exemplet tidigare skatteministern, numera näringsministern Ole Stavad. Han har förstört så mycket för dansk IT-politik att Öresundsregionen inte på långa vägar får den dynamik som regionen annars kunde ha.
Hårda ord? Kanske, men förhistorien är följande:
Ole Stavad var en impopulär skatteminister. Han praktiserade en politik som Rapidus här döper till Stavadismen. Den politiken består i att fortsätta att öka ett enormt skattetryck i Danmark, bland annat under den så kallade Pinsepakken, öka byråkratin och avliva skonsamma skatteregler för datorer i hemmen, som arbetsgivarna tidigare kunde ge medarbetarna med en skattefördel för de anställda. Lägg därtill att danskarna nu har världens högsta avgift på oinspelade CD-skivor: 3,86 danska kronor medan svenskar bara betalar 56 öre.
Omkring nyår hände det så två saker.
Statsminister Poul Nyrup Rasmussen proklamerade i sitt nyårstal att han vill ha ett Danmark som helt enkelt är världens bästa IT-nation.
Kort dessförinnan, den 21/12, har han i en ministerrockad kickat Ole Stavad som skatteminister, men det betyder inte att Stavadismen har hejdats. Ole Stavad är idag näringsminister och näringslivet mottog honom förståeligt nog med stor skepsis.
Kanske ogrundat, om vi ser endast på IT-politiken. Den blev nämligen definitivt fråntagen näringsdepartementet och Danmark fick sin första IT-minister i den erfarna Birte Weiss, som tillika är forskningsminister. Alltså står det en något tandlös näringsminister kvar. Han har ansvar för de stora linjerna i regeringens plan för näringslivet, dk21, men inte för hela IT-utvecklingen. Det hänger inte ihop om man som statsministern vill koncentrera IT-satsningen.
Uppgiften är nu att få Danmark på umgängesnivå med Sverige om vi ska få riktig nytta av Öresundsdynamiken på IT-området. Men det ser dåligt ut. Danmark klarar sig nu sämst i Norden på IT-fronten när det gäller samhällets förmåga att dra nytta av informationsteknologi.
Danmark är dock på en femteplats i världen, framgår det av en undersökning från den internationella analysfirman IDG, medan Sverige toppar. Danmark har inte heller knappat in på Sverige och här blir Stavadismen ett problem då den fram till ett regeringsskifte befinner sig på status quo. Inget tyder på ett återställande av de skador Ole Stavad har orsakat som skatteminister. Det finns fortfarande inget incitament i skattepolitiken att öka den danska IT-insatsen.
En stor del av Danmarks IT-eftersläpning gentemot Sverige kan annars avhjälpas via skattepolitiken.
Bland annat genom att låta ISDN- och ADSL-linjer vara skattefria, säkra skattegynnade datorer igen, ge avdragsrätt för IT-investeringar samma år i stället för som nu över tre år – samt beskatta aktieoptioner först när medarbetarna säljer de aktier som har köpts för optionerna.
Med litet god vilja kan man säga att den tidigare bankdirektören från Brovst i Jylland, Ole Stavad, nu är ofarlig. Ole Stavad har nu ansvar för sex perifera verk som bland andra Sjöfartsstyrelsen och Patent- och Varumärkesstyrelsen samt, som sagt, att dra de stora linjerna i regeringens näringspolitik.
Men hur kan det låta sig göras utan nödvändigt fokus på framtidsteknologierna? Det fokuset är Birte Weiss ensam om och därför saknar Danmark en helhetssyn på IT-politiken för att komma vidare.
Idealet är en näringsminister som har kontrollen över sammanhanget mellan IT, närings- och skatteförhållanden, om nu statsministerns IT-dröm om Danmark ska bli verklighet.
Så länge Ole Stavad blott har körts ut på ett sidospår utan en definitiv uppgörelse med hans ideologiska arvegods i Stavadismen står Danmark på samma fläck och så bromsas Öresundsregionens dynamiska utveckling. Full dynamik för regionen kräver nämligen två likvärdiga IT-partners i Skåne och på Själland.
(Fotnot: Pinsepakken är ett politiskt åtstramningspaket med bland annat minskad avdragsrätt för låneräntor, lagt 1998.)
