Av Keld Broksø
När politiker uttalar sig låter det som om Öresundsregionen pöser av självförtroende, på grund av sin betydelse för resten av världen. Men håller den bilden? Svaret är nej, om vi ser på utländska investeringar och tar på de globala glasögonen för att se på tillträde till nya marknader.
Här är vi helt enkelt för små. Det erkänner också Invest in Denmark och Invest in Sweden Agency.
— För regional utveckling av exempelvis biotek och IT är Öresundsregionens storlek perfekt. Men frågar man bland annat japanska investerare så är marknaden för liten. Då får vi se vidare, ut över regionen, säger chefen för Invest in Denmark Flemming Aggergaard.
Att utländska investeringar är så viktiga beror på tre faktorer: Deras tillväxt är explosiv, investeringar söker sig dit där kompetens finns (som Öresundsregionen är rik på), och, allra viktigast, en mycket stor del av investeringarna utgörs av företagsuppköp och fusioner. Och där kommer Öresundsregionen till korta.
Enligt en färsk rapport från UNCTAD, FN:s konferens för handel och utveckling, har det i 20 år rått en årlig tillväxt på 42 procent för värdet av uppköp och fusioner. Och i hela världen genomfördes 1999 24.000 företagsuppköp till ett samlat värde av 2,3 biljoner dollar. Torben Pedersen, professor vid Handelshøjskolen i Köpenhamn, kallar det en konsolidering på det globala planet.
Den ena fusionen sätter igång den andra. Företagen är idag rädda för att sitta ensamma kvar, är hans konklusion.
Det betyder att alla regioner, däribland Öresund, får problem om man inte blir en del av fusionsvågen. Vi har hört om Arla och MeritaNordbanken och Unibank, men här och nu är det en helt annan division vi talar om. Och då förslår inte Öresundsregionens drygt fyra miljoner invånare, om man frågar finansfolk i Asien eller Nordamerika.
Kai Hammerich, generaldirektör för Invest in Sweden Agency, känner också problemet.
— Först när jag börjar tala om The Baltic Region med 80-100 miljoner konsumenter i Östersjöregionen börjar det låta något – now were talking…
Det är alltså stora sammanhängande marknader som attraherar folk i utlandet med de riktigt stora plånböckerna. Och Öresundsregionen saknar fortfarande tre-fyra succéhistorier innan regionen kan tala om ett verkligt genombrott för ett stort internationellt investerarintresse. Det ställer i första skedet två krav som vi själva kan göra något åt, om regionen på allvar ska rida med på fusionsvågen.
Först ska hemmamarknaden i Öresundsregionen harmoniseras. Det kan nämligen etablera ett centrum för en serie av koncentriska cirklar, som kan skapa den sammanhängande stora marknad som krävs. Här talar vi, efter Öresundsregionen, om Skandinavien, Östersjöregionen och till sist EU.
Därefter krävs att den framtida marknadsföringen inte bara snävt handlar om Öresund, utan mera siktar på en globaliserad Öresundsregion.
Först i det utvecklade globala perspektivet med storregioner kan vi i vår lilla lokala Öresundsregion skapa en magnet för de verkligt stora utländska investeringarna, särskilt i form av uppköp och fusioner. Tills vidare kan man lägga grunden för ett Invest in Øresund Region, därefter Invest in Scandinavia och till sist ett Invest in the Baltic Region. Där ligger uppgiften för Invest in Denmark och Invest in Sweden.