Av Jan Wifstrand
Igår, torsdag, inträffade två av varandra helt oberoende intressanta saker i Köpenhamn. Ingen av dem väckte någon större uppmärksamhet.
Men är det möjligen någon som ser sambandet? Och problemets verkliga vidd?
Det ena var att det så kallade Kompetencerådets rapport 2000 lanserades och diskuterades vid ett seminarium. Mandag Morgen skrev tidigare i veckan om rapporten som ett antal tunga gubbar ligger bakom, tyngst av dem Lars Kolind, som ju tillhör de mest respekterade i danskt näringsliv.
Rapportens och Kolinds dom över tillståndet i Danmark är hård och genomsyras av en självkritik som nu dyker upp allt oftare i de historiskt liknöjda och konservativa affärskretsarna.
Det saknas mod och ambition, vi är en nation av tryghedsnarkomaner, vi slösar bort våra talanger, heter det bland annat. Kolind säger till Mandag Morgen att denna längtan efter trygghet motverkar drivkrafterna att konkurrera på den globala marknaden och hämmar entreprenörsandan.
Skadlig trygghet alltså.
Introvert och trångsynt attityd, är Rapidus tolkning.
Det andra var att Bent Larsen, ordförande i Det Danske Handelskammer och Øresund Industri och Handelskammare, i en debattartikel i Børsen under rubriken Den glemte region (det gick snabbt!) lanserade den kreativa idén att skapa ett index för Øresundsintegrationen. Samtidigt beklagade han det bristande intresset för Øresundsregionen i Danmark.
Bent Larsen tar upp vad Rapidus gång på gång, redan långt före broöppningen, varnat för. Överdriven optimism är meningslös. Man kan heller inte TVINGA fram partnerskap och nya affärsförbindelser.
Slutsatsen är enkel. Affärsmöjligheter går om intet på grund av ointresse och okunskap, inte minst i medierna.
Kolind och Larsen. Två själar, egentligen samma tanke.
Nu finns det intressanta undantag från regeln. Ett antal stora danska aktörer har redan ökat sina satsningar ur ett Öresundsperspektiv. Men majoriteten av både näringsliv och medier här i Danmark struntar i Skåne. Kunskaps- och informationsunderskottet är avgrundsdjupt.
En direktör i ett framtidsinriktat företag i huvudstadsregionen berättade roat för mig om ett par danska ingenjörer som etablerat ett företag med strålande utsikter inom halvledartekniken. Glatt åkte de iväg till Stanford, California, för att söka partners och affärsmöjligheter. Den första rekommendationen där blev – ta kontakt med SwitchCore i Lund, de kan sådant här!
En av Danmarks ledande redaktörer klargjorde nyligen för mig att han testat Öresundsbron en gång och inte avsåg att åka fler gånger, för vad skulle han där? Och en annan av Danmarks ledande redaktörer, Børsens chefredaktör Leif Beck-Fallesen, tyckte det var ointressant och tackade nej två gånger till att uppträda vid seminarium i Malmö, där det skånska näringslivet skulle få orientering om den danska mediavärlden. (Det är bara jag och cirka 100 personer till i Skåne som läser Børsens pappersutgåva, kanske några fler på nätet).
Sådana själar skall man inte försöka omvända.
Det är den kommersiella nyttan av integration som skall stå fram tydligt. Då höjs tempot i processen sedermera. Till exempel IT-företagen blir gradvis medvetna om att Danmark har panikartat ont om folk som Christer Fåhraeus eller Mikael Karlsson, skånska entreprenörer som båda ligger i spetsen av utvecklingen.
Pekpinnar från utlandet är det värsta danskar vet. Det märks bland annat på hur Dagbladet Informations intressanta artikelserie Dem og os tagits emot av retade läsare, som inte tålde att utlänningar ifrågasatte den danska attityden till dem.
Titta för övrigt i Børsen idag också, där headhuntingföretaget Russel Reynolds påtalar avsaknaden av kvalificerade utlänningar i danska företagsstyrelser. Det gillas förstås inte heller av tryghedsnarkomanerne i etablissemanget.
Men med Larsen och Kolind är saken litet annorlunda. När Danmarks egna opinionsbildare försiktigt tar upp frågan kan den kanske penetreras.
Lyssna till dem.
Det ligger mångmiljonvinster och väntar när kunskaper förenas under gränslöst konkurrenstryck. Men det är lönlöst att försöka väcka den som verkligen vill sova. Under tiden växer Skånes ekonomi så det knakar i alla fall.
