Af Keld Broksø
Journalister har ett mantra, när alla förutsättningar väl är klara: Vad är egentligen storyn?
Samma sak gäller här på Rapidus och hos andra involverade i Öresundsdebatten. Varje gång vi talar om barriärer vänder vi tillbaka till det egentliga problemet, den egentliga storyn, om man så vill:
Brotaxorna är för höga.
Det har Rapidus brunnit länge för. Men på senare tid har nya perspektiv öppnats som går utöver det enkla faktum att det är för dyrt att köra över bron för att integrationen ska fungera på allvar.
Det handlar om bristande trovärdighet hos Öresundsbrokonsortiets sätt att behandla kunderna.
Och det handlar om en trångsynthet hos politikerna, som tänker mikroekonomiskt i stället för makroekonomiskt.
Men förnuftet bör och kommer att vinna. En säker prognos är därför att brotaxorna sänks.
Först den bristande trovärdigheten:
På bara en vecka har nu en i förhållande till brobudgeten liten möbelhandlare vid namn Ikea lyckats pressa Öresundsbrokonsortiet till ett prisavtal. Konsortiet klämdes av Ikeas bojkott – och sedan av bojkott från Novo Nordisk Farmaka i Malmö – till att ge speciella fördelar. Varje enkel tur kommer nu att kosta 100 danska kronor, vilket motsvarar brobizzrabatten för företag, men här får företagen särskilda biljetter som Ikea och andra liknande storkunder sedan kan dela ut till exempelvis anställda och leverantörer, oavsett hur många gånger de kör över (utan brobizz).
Men vilken diskriminering! Även om rabatten är så liten att det nästan blir löjligt, så är själva idén tokig. Begreppet storkundsrabatt är OK för många verksamheter, men Öresundsbron bör inte tillåta sig den sortens lappning och lagning av en allmänt felaktig prispolitik. Vi talar ju om ett offentligt stöttat och styrt projekt som ska vara till gagn för den samlade tillväxten i regionen, som i hög grad också är beroende av små och medelstora företag.
Rabatten liknar därmed bara det medgivande som annars inte har stått att få från Öresundsbrokonsortiet: Taxorna är för höga.
Olyckligt nog har den bristande trovärdigheten fortsatt i och med de senaste och omständliga bortförklaringarna från konsortiet om trafikprognoserna. Måndagen den fjärde september körde bara 6724 bilar över bron. Grundprognosen ligger på 11 800 bilar per dygn, men under hela augusti körde i genomsnitt bara 11 005 bilar per dygn över bron. Det är naturligtvis helt enligt förväntningarna, förklarar konsortiet. Man ska ju ta höjd för trafiksvängningar över ett helt år och i augusti hade man bara förutspått 7000 fordon per dag.
Men Rapidus säger det i klartext:
Öresundsbron är INTE den brakande succé som Stora Bält-förbindelsen mellan Fyn och Själland blev omedelbart. Öresundsbrokonsortiets VD Sven Landelius påpekar dock i konsortiets nyhetsbrev att taxorna skall utvärderas före nyåret.
Men ändringarna blir måttliga, understryker han.
Och det är här makroekonomin kommer in:
Makroekonomiska argument är, efter verkställande direktörens tydliga avvisande av effektfulla prisreduktioner, uppenbart det enda återstående vapnet i hopp om att talet om lägre brotaxor skall tränga in hos danska och svenska politiker.
Därför behövs en djupgående analys, som kan underbygga påståendet att det helt enkelt är en slående bra samhällsekonomisk affär med lägre brotaxor.
Det har funnits ansatser till en sådan analys.
Professor Christian Wichmann Matthiesen vid Köpenhamns Universitets geografiska institut beräknade till exempel 1993 den optimala taxan för Öresundförbindelsen till 60 danska kronor för bil och 12 för tåg. Bortsett från inflationsutvecklingen håller han fast vid detta idag.
Utopi? Kanske, men bakgrunden till professorns synpunkt om lägre taxor är just hänsynen till makroekonomin – den gagnas genom prisökningar på fast egendom, löneökningar och nya jobb. Därtill hänvisar Matthiesen till Öresundsbrokonsortiets egna beräkningar om att en sänkning med bara tio procent av brotaxan betyder över trettio procent fler bilar på bron.
Sveriges handelsminister Leif Pagrotsky har, i motsats till de danska kollegerna, talat klartext om att brotaxorna bör sänkas. Vi önskar honom lycka till.
Om det första steget är en noggrann, omfattande uträkning av den samhällsekonomiska vinsten vid en prissänkning bör en sådan göras snarast. Tills motsatsen bevisats håller vi fast vid påståendet:
Sänk brotaxorna – det är en god affär.
Därför är det också en säker prognos att taxorna kommer att sänkas.
