Av Thomas Frostberg
När lundaföretaget Anoto förra månaden presenterade sin nya teknik och kommande produkt, Anoto-pennan, vid en presskonferens i London tillsammans med Ericsson skedde det i det tysta. Åtminstone om man ska döma av svenska mediers närmast obefintliga rapportering från presskonferensen.
Efter Rapidus avslöjande i januari om C Technologies nya dotterbolag Anoto (som då hette Iconizer) spekulerades det flitigt kring vad bolaget höll på med. Trots det var det bara SvD Näringsliv och Computer Sweden bland de större medierna som så småningom berättade svaret för sina läsare.
Varför?
En bidragande orsak var säkert att presskonferensen låg i London. Det kan verka väl kaxigt – på gränsen till dumdristigt – av ett litet Ideon-företag att inte presentera sin första produkt på hemmaplan. Men i fallet Anoto var det en medveten risk – eller snarare ett strategiskt val. Att få uppmärksamhet i svenska medier var inte särskilt viktigt för bolaget.
Anoto siktar på att etablera en världsstandard för digitalt papper och penna och då gäller det att synas internationellt. Och det lyckades. Nyheten om Anoto uppmärksammades i ett 30-tal utländska TV-kanaler, framför allt i USA och Storbritannien, enligt Anotos VD Christer Fåhraeus.
Anotos teknik går i korthet ut på att i en bläckpenna bygga in en minimal kamera som kan registrera vad du skriver. Texten kan sedan skickas via exempelvis e-post eller SMS som en bild. Du kan rita en enkel karta över vägen till sommarstugan och skicka kartan som ett SMS-meddelande till en kompis som ska komma på besök.
Pennan kombineras med ett speciellt papper som försetts med små, små prickar. Dessa prickar bildar koordinater så att pennan kan känna igen exakt var på pappret den är och på vilken sida i ett block. Tanken är att företag i framtiden ska använda mönstret i sina annonser eller kataloger och att kunderna ska kunna beställa direkt från annonsen genom att fylla i talongen med Anoto-pennan och skicka beställningen via sin mobiltelefon eller dator. Man kan säga att Anoto sammanför e-handelns möjligheter med fördelarna hos en vanlig veckotidning eller en postorderkatalog.
Men Anoto ska inte tillverka eller sälja en enda penna eller ett enda papper. Företaget ska uteslutande tjäna sina pengar på licensintäkter – och framför allt på transaktionsavgifter på alla meddelanden och beställningar som skickas med hjälp av den nya tekniken.
Upplägget är en nödvändighet, eftersom det skulle ta många år att bygga upp en världstäckande organisation för produktion, marknadsföring, försäljning etc. Risken är stor att någon annan skulle hinna före och att ensamma etablera en världsstandard vore uteslutet. Dessutom skulle det innebära väsentligt ökade kostnader och därmed ökade risker. Nu räcker det att rikta in marknadsföring och försäljning mot de största mobiltelefontillverkarna och mobiloperatörerna, som sedan står för tillverkning av pennor, marknadsföring av tjänster och inte minst fakturering av användarna.
I strategin ingår att hålla licensavgifterna så låga att det inte lönar sig att skapa konkurrerande system. Det räcker med några ören per meddelande som skickas i framtiden för att de största intäkterna ska komma den vägen.
För vanligt skrivpapper kommer Anoto antagligen inte ta ut någon licensavgift alls, allt för att få så stor spridning på tekniken som möjligt och därmed så hög trafik som möjligt, vilket i slutändan ändå ger pengar till bolaget.
Anotos strategi är en mer renodlad form av den nya inriktning som moderbolaget C Technologies har sedan början av året. C Technologies huvudprodukt, läspennan C Pen, kan inte under överskådlig tid sälja så bra att bolaget får igen investeringar i forskning och utveckling. C Pen är snarare en produkt som är till för att visa att inläsningstekniken fungerar i praktiken. De framtida vinsterna ligger i licensavtal när tekniken byggs in i mobiltelefoner, fickdatorer och datormöss.
Två sådana licens- och samarbetsavtal finns i dag, dels med GSL, som är en av de ledande leverantörerna av handhållen elektronik i Kina, och dels med Ericsson Mobile Communications. GSL har förbundit sig att under en tvåårsperiod från i höst sälja 750.000 handhållna produkter med C Technologies teknik. Vad avtalet med Ericsson innebär är hemligt eftersom det sannolikt rör funktioner i framtida WAP-modeller.
C Technologies och Anoto är på många vis bra exempel på det som lite luddigt kallas den nya ekonomin. Det handlar om konsten att kunna tjäna stora pengar på en bra idé och då går det inte att enbart mäta med gamla mått som antal anställda. Det handlar i stället mer om patentstrategi, outsourcing och licensintäkter. Trots att C Technologies har färre än 100 anställda är framtidspotentialen avsevärt högre än hos många betydligt större företag, något som allt fler börjar förstå.
Sedan årsskiftet har antalet aktieägare ökat från 650 till 2666 vid utgången av första kvartalet. Att intresset är stort även från utlandet framgår av att mer än 20 procent av aktierna är i utländsk ägo. Kursen har samtidigt stigit kraftigt och C Technologies grundare Christer Fåhraeus har seglat in på 57:e plats på listan över Sveriges rikaste, en bra bit före Framfabs Jonas Birgersson.
C Technologies tio största ägare har tillsammans 48,6 procent av aktierna i bolaget.
– Christer Fåhraeus, grundare av C Technologies (18,1 %)
– Ericsson Mobile Communications AB (8,7 %)
– Svenska Metallindustriarbetarförbundet (4,1 %)
– SEB Småbolagsfond (4,1 %)
– SEB Hegde 2 (2,5 %)
– Nils Ljung, styrelseordförande i C Technologies (2,5 %)
– State Street Bank & Trust Co, USA (2,5 %)
– Oslo Securities AS, Norge (2,4 %)
– Irish Life International (1,9 %)
– SEB Private Bank SA, Luxemburg (1,8 %)
Just nu genomförs en nyemission inför C Technologies notering på Stockholmsbörsens O-lista från 16 juni. Anmälningsperioden började i onsdags och pågår till 25 maj för allmänheten och 26 maj för institutionella placerare.
