Kort sagt: Det skånska nyföretagandet går spikrakt uppåt. Rapidus har vecklat ut kartan och undersökt var någonstans företagen ökar snabbast. Men det finns också anledning att fundera över kvalitén i den hastigt påkomna entreprenörslustan.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Nu i april är det ett år sedan kapitalreglerna för att starta aktiebolag ändrades. Det krävs bara 50.000 kronor i insatta medel för att dra igång ett AB jämfört med tidigare 100.000.
Ändringen satte fart på senaste årens tröga nyföretagande. Extra bränsle kom i november då revisionsplikten i små aktiebolag slopades och kurvan pekar nu kraftfullt uppåt. I Skåne ligger ökningen av nystartade bolag ungefär i linje med rikets snitt.
Men hur ser utvecklingen ut på kommunnivå? Vi har gått till Bolagsverkets statistik och granskat antalet aktiva företag i dag jämfört med den sista mars i fjol, då de gamla reglerna om aktiekapital upphörde.
Totalt finns drygt 47.000 aktiebolag i Skåne. Det är en ökning med 7,6 procent från i fjol, en nivå dubbelt så hög som snittet åren före finanskrisen. Här är utvecklingen i några kommuner:
Lomma, + 13,4
Vellinge: + 10,1
Båstad: + 9,8
Eslöv: + 9,6
Lund: + 9,2
Trelleborg: + 8,1
Ängelholm: + 8,6
Kristianstad: + 7,8
Helsingborg: + 7,4
Ystad: + 7,3
Landskrona: 7,1
Malmö: + 6,9
Hässleholm: + 6,3
I antal räknat är det givetvis Malmö som står för största ökningen, men relaterat till basen av befintliga bolag har tillväxten där inte varit så stor. Lomma, Vellinge och Båstad brukar pekas ut som företagsvänliga kommuner och det är dessa vi hittar i topp även senaste året.
Näringslivet i Lomma, Vellinge och Båstad domineras av småföretag, enskilda personer av kött och blod som lever på egna idéer. Visst kan låg arbetslöshet och låga skatter locka större etableringar, men det goda företagsklimatet handlar mycket om kommunernas mindre skala, att entreprenörerna kan bli sedda. Sannolikt är kontakten mellan företagare, tjänstemän och politiker mer intim än i exempelvis Malmö.
Skillnaderna mellan kommunerna uppstår alltså till stor del i mjuka variabler, utanför det formella, vilket står i kontrast till nyföretagandets övergripande drivkrafter. För samtidigt som den allmänna konjunkturen förbättrats senaste året sätter det markanta uppsvinget i entreprenörskap fingret på den betydelse regelverk och formalia har för att fler ska ta steget till egen låda.
Pessimisten hävdar att det mest är enskilda firmor och handelsbolag som nu omvandlats till aktiebolag, men så verkar inte vara fallet när vi undersöker statistiken. Däremot kan det finnas en hel del tomma företagsskal därute som inte fyllts med någon egentlig verksamhet.
Och frågan är hur många av alla dessa bolagsbildningar som hölls tillbaka under åren med hårdare krav, på grund av att affärsidéerna helt enkelt inte höll för den kostsamma satsning det innebär att starta eget?
Det är aldrig fel att fler vågar och vill ta ansvar för sin försörjning med ett levebrödsföretag, men vi är i behov av fler ambitiösa uppstarter som kan växa — och växa rejält med internationella kunder.
I höstas genomlyste Rapidus företagsinkubatorerna Ideon Innovation, Minc och Ideon Bioincubator som har det uttalade målet att odla fram just tillväxtföretag. Av verksamheterna som gått igenom de offentligt finansierade programmen senaste tio åren visade sig bara en handfull ha växt till över femton anställda. Många gick med förlust och levde fortsatt på bidrag och riskkapital.
Detta facit måste bli bättre. Ett effektivare innovationssystem är en viktig pusselbit, men långt mer avgörande är kvaliteten på själva affärsidéerna. Så givetvis är den ökade entreprenörslustan en god nyhet, men dess inre styrka kommer att stå klar först om några år.
NyföretagarCentrum har utsett denna vecka till Sveriges Nyföretagarvecka. På tisdag släpper Svenskt Näringsliv sin rankning av företagsklimatet i skånska kommuner.
