… som efter att ha informerat om Öresundsregionen i tio år fått ett nytt uppdrag på Öresundskomiteen.
Varför byter du jobb?
— Jag har arbetat med information i så många år att jag sett var det finns gränshinder i Öresundsregionen. Tidigare har jag förmedlat information om dem, men nu blev jag tillfrågad om jag inte ville jobba med att ta bort dem.
Vad innebär ditt nya jobb?
— Jag ska främst arbeta med gränshinder, analyser samt lobbyarbete, men också se trender i regionen.
Vilka särskilda frågor vill du jobba med?
— Under 2009 ska jag arbeta med ett projekt om gränshinder och näringsliv som jag redan startat. Tillsammans med myndigheter och näringsliv ska vi identifiera hinder och besluta vilka vi ska kika närmare på för att hitta lösningsförslag. Dessutom ska jag se på pensionsfrågorna, särskilt tjänstepensionen eftersom den är kopplad till arbetsland. Om man sparar upp tjänstepensionen i ett land står tjänstepensionen still i det andra landet.
Hur har Øresunddirekt utvecklats under din tid där?
— Jag var med och startade verksamheten. Det började med att ingen visste vad Øresunddirekt var, och efterhand har vi utvecklat tjänsten. Det har byggt mycket på förtroende och att se till att vara där målgruppen är och att utveckla goda samarbeten mellan det privata och det offentliga. När vi började hade vi 5.000 unika besökare per månad på webben, nu har vi nästan 70.000 per månad.
Hur långt tror du att utvecklingen i Öresundsregionen har kommit om fem år?
— Enligt prognoserna ökar pendlingen och behovet av arbetskraft, så gränshindersfrågorna behöver lösas. Min förhoppning är att det kommer att ske om arbetspendlingen ökar; så länge efterfrågan är stor är också intresset för att förändra stort. Jag är ganska optimistisk på den punkten. Och om fem år hoppas jag dessutom att Öresundsregionen är ett mer etablerat begrepp i nationalstaterna.
Av Anna Palmehag