Kort sagt: Den viktigaste diskussionen i Danmark senaste veckan har handlat om Klimakommissionens rapport, som beskriver hur Danmark ska bli helt fritt från fossila bränslen till år 2050. Det är Europas mest genomarbetade klimatrapport med stora perspektiv för näringslivet, men har mötts av svensk tystnad trots att den talar för en omställning med Öresundsregionala perspektiv. Var är den svenska draghjälpen?
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Kanske har strömmen av klimatrapporter nått en punkt där skogen inte längre syns för alla träd. Men förra tisdagen drog en ny dansk klimatdebatt igång för fullt i kölvattnet av den sedan länge väntade rapporten från regeringens Klimakommission — utan att svenska medier eller politiker lyfte ett ögonbryn.
Rapporten är resultatet av två års intensivt arbete och handlar i all sin storslagna enkelhet om hur Danmark ska ställa om för att vara helt oberoende av fossila bränslen innan 2050.
Hört det förut? Kanske något som liknar det, men lägg nu till att Europakommissionens klimatkommissionär, danska Connie Hedegaard, blixtsnabbt konstaterade att rapporten gör Danmark till det första europeiska land som skapat en så genomarbetad vision. Hon tvivlar inte en sekund på att det också bäddar för innovation och skapar nya möjligheter för danskt näringsliv.
Nu borde svenskarna börja röra på sig för att ta en bit av kakan. Men nej. Efter det just avklarade riksdagsvalet, och en redan profilerad klimatpolitik hos svenska partier, är danska rapporter en icke-fråga.
En dramatisk konsekvens av rapporten har annars varit att den danska regeringen som en av de första i Europa gick ut med att EU bör öka sitt reduktionsmål av koldioxid från 20 till 30 procent till 2020, jämfört med nivåerna från 1990. Utöver Danmark är det bara Storbritannien som fattat beslut om en sådan hållning. Därmed gör Danmark och Storbritannien upp med EU:s inställning att ett sådant EU-mål bara är intressant om alla länder är med på det.
I det globala racet inom miljöteknik ser EU ut att passeras av USA och Kina. Därför är det intressant även för Sverige hur Danmark positionerar sig. Just i Öresundsregionen har vi en miljöteknikindustri med långt större potential än den tillväxt vi ser idag.
Tänk hur mycket starkare regionens industri skulle stå internationellt om den danska och svenska regeringen enades om rapportens mål, som vi återkommer till.
Först måste vi konstatera att det faktiskt står något i rapporten om Sverige, i ett indirekt sammanhang. Klimakommissionen vill att den nordeuropeiska/skandinaviska elmarknaden ses som en helhet. Den enkla anledningen är att vinden blåser olika på olika ställen. Med vindkraft som ett framtidshopp behöver länderna stödja varandra genom fler internationella elförbindelser för att jämna ut variationerna i produktionen. Därmed sträcker sig den danska rapporten också in på svensk mark.
Låt oss nu kort dra några av målen från rapporten:
* Vindkraftverk till havs ska vara den viktigaste energileverantören, med en flerdubbling av kapaciteten.
* Biomassa och avfall ska vara back-up för vindkraften.
* Avgifter på fossila bränslen är en röd tråd. Avgifterna ska ökas fram till 2050, tills kolkraftverken läggs ner.
* El står i fokus som energibärare. 40-70 procent av energibehovet ska täckas av el, jämfört 20 procent idag.
* Värmepumpar och fjärrvärme ska effektiviseras, förbrukningen ska minskas med 25 procent.
* El- och hybridbilar ska vara avgiftsbefriade, också efter 2015, vilket betyder mycket i Danmark med över dubbelt så höga bilavgifter som i Sverige.
Mycket av detta har vi hört förr. Skillnaden är omfattningen av Klimakommissionens rekommendationer. Och den danska miljöministern Lykke Friis väntar sig att det hela utmynnar i en dansk handlingsplan innan året är slut. Vidare understryker hon att energiavgifterna inte får vara så stora att företag skräms ut ur landet. Förnuftigt så.
Klimakommissionen konstaterar att omställningen inte är gratis, men beräkningar visar att extrakostnaden inte är oöverkomlig eftersom friheten från oljemarknaden skapar nya fördelar. Samtidigt får företagen gärna pressas att använda energiområdet på ett proaktivt sätt. Tillväxtpotentialen är sådan att när nu Danmark efter det kollapsade klimattoppmötet ifjol åter har den gula ledartröjan i klimatloppet vore det klokt även för Sverige och svenska företag att bistå med draghjälp.
Klik her for at se dansk version av artikeln.
