Färg- och kemijätten AkzoNobel är industripartner när Malmö Högskola i höst drar igång ett nytt forskningssamarbete med fokus på svampangrepp i jordbruket. Mångmiljonprojektet ska mynna ut i bättre och effektivare bekämpningsmedel för böndernas grödor.
Det treåriga projektet finansieras med totalt 2,5 miljoner kronor av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, medan AkzoNobel skjuter till lika mycket i form av eget arbete. Målet är att ge jordbruksgrödor bättre skydd mot svampangrepp med en mindre mängd bekämpningsmedel. För att nå dit måste forskarna gå ner på cell- och molekylnivå.
— Grovt sett kan man säga att vi ska titta på hur de små dropparna av bekämpningsmedel fördelar sig på och tränger igenom bladytan, samt hur
vi kan förbättra dess effekt, säger Johan Engblom.
Han är docent i läkemedelsteknologi och ansvarig för det tvärvetenskapliga forskningssamarbetet Biofilms Research Center for Biointerfaces, där projektet med AkzoNobel ingår. Totalt jobbar ett 40-tal forskare, från tandläkare till ytkemister, matematiker och cellbiologer, med att studera hur molekyler interagerar med biologiska gränsytor. Andra projekt handlar exempelvis om att förbättra bakteriemiljön i munnen eller att minska kvävehalten i avloppsvatten.
Förutom AkzoNobel ingår redan ett tiotal partnerföretag, däribland Arla Foods, Skånemejerier, Gambro, AstraZeneca och Helsingborgsbaserade kemiföretaget Kemira. Alla hoppas de kunna dra industriell nytta av forskningsresultat inom Biofilms.
— Eventuella patent tillfaller uppfinnaren, vare sig det är någon från akademien eller industrin. Men samarbetsföretagen får första tjing på att köpa in sig på uppfinningen, säger Johan Engblom.
Erik Olausson
