Kort sagt: Många som startar företag väljer bolagsnamn som knappt går att uttala. Bokstäver som tidigare var ovanliga i Sverige har blivit lika vanliga i företagsnamn som Anna Svensson är i telefonkatalogen. I en region med många nystartade företag blir det allt svårare att komma ihåg vad företagen heter, och ännu svårare att skriva det.
”Rent nonsens i det långa loppet – man har förlorat hela poängen när man varken kan komma ihåg eller stava ett namn”, säger en varumärkesexpert.
Av Wivan-Kristina Sandberg
På Lunds kommuns frukostmöte för företagare nyligen pratade konsulten Tomas Lydahl om hur viktigt det är att ha en kort, intressant och lockande beskrivning av vad man jobbar med när man presenterar sig på mingel-träffar. Har du något intressant och annorlunda att säga när du beskriver vad du gör, så kommer personer du träffar garanterat ihåg dig bättre. Till viss del gäller samma saker när det kommer till företagsnamn.
Men allt för många x, y och z blandade i märkliga stavningar gör det omöjligt att uttyda vad företag egentligen heter, och att kunna stava till det är nästintill omöjligt om visitkortet inte ligger precis bredvid tangentbordet.
I Öresundsregionen dyker det ständigt upp nya bolag med annorlunda idéer och lösningar, nytänkande och goda forskningsresultat – något som vissa gärna vill ska speglas i företagsnamnet. Men emellanåt tycks det bli namn som ingen utom de mest initierade förstår sig på. Ett exempel är bioteknikbolaget Cym1p från Köpenhamn, vars namn troligen är taget från de jästceller som företaget forskar på.
Ett annat exempel är teknikföretaget nQuip från Lund. De har tagit fram ett mikroskop som kan användas vid nanovetenskaplig forskning. Stavningen blir minst sagt märklig om man ska skriva företagsnamnet först i en mening.
Det här är bara ett par exempel på en trend som Björn Olsson, som jobbar med varumärkesstrategier på byrån Bysted i Malmö, kan bekräfta. De senaste åren har allt fler velat profilera sig och få sitt bolag att sticka ut genom att hitta udda, uppseendeväckande stavningar och bokstavskombinationer. Men enligt experten är det något som riskerar att straffa sig i längden.
Problemet med roliga och häftiga stavningar kan vara att de är svåra att komma ihåg. Samma sak gäller namn som är svåra att uttala: kan man inte säga det – hur ska man då kunna komma ihåg det? Ytterligare en aspekt är att många vill gå in på nätet och söka upp den produkt eller det företag de fått tips om. En missad bokstav eller ett s som bytts mot ett z kan göra sökandet onödigt besvärligt och tidskrävande.
När man några år efteråt tittar tillbaka för att få lite perspektiv på hur festliga sätt att stava namn kan se ut, har vi valt att lägga några dansbandsnamn under luppen. Kristianstadsbandet Lasse Stefanz var knappast ensamma om att ”piffa till” sitt bandnamn genom att byta ett s mot ett z. Bandet är fortfarande omåttligt populärt i vissa kretsar, men har genom åren tillsammans med en rad andra dansband fått höra rejäla skratt för sina något annorlunda stavningar. Några fler exempel är Mac Thonyz, Tonix, Kellox, Fendox, Palomaz och Swintoz.
Enligt varumärkesexperten kan det dock finnas en poäng i att stava med x, y och z istället för våra betydligt mer vanliga bokstäver i alfabetet. Ovanliga bokstäver gör att namnet sticker ut och väcker uppmärksamhet, men det är viktigt att inte göra det för krångligt. Trenden med udda och ovanliga bokstäver är något som Björn Olsson tror kommer att gå över.
Visst kan bokstäver som z eller x pigga upp emellanåt och göra det lättare att minnas en logga eller ett namn. Däremot har våra svensklärare nog gjort ett på tok för bra jobb för att vi ska tolerera när stora och små bokstäver blandas. Det sitter i – ögat retar sig när något plötsligt bryter av för mycket.
Ett företag som gjort ett lyckat namnbyte är Storytel från Lund, som tidigare hette BOKiLUR. En festlig lek med bokstäver och ord som var knepig att lista ut innan man läst namnet några gånger. När de nu lanserar sina tjänster utomlands passar de också på att byta namn. Smart.
I andra fall finns det anledning att fundera över om den hippa stavningen kommit till för att dölja ett dåligt företagsnamn. Troligen är förhoppningen från den som kommit på namnet att ögat ska fastna på stavningen och att hjärnan därmed förhoppningsvis glömmer att namnet egentligen är dåligt.
Slutsatsen är att trenden med udda stavningar troligen kommer att gå över ganska snart. Till dess kan vi konstatera att en annorlunda stavning kan ha en god effekt genom att det sticker ut från mängden. Risken är samtidigt att det blir för konstigt och rörigt, vilket gör att ingen kommer ihåg varken stavning eller själva bolaget. Då är plötsligt allt tankearbete förgäves. Fyndiga namn kan alltså funka – om de är lagom långa, lagom lätta att fatta och har en lagom udda stavning.
Eller som Björn Olsson säger: ”Det enkla är alltid det bästa!”
