Kort sagt: Det har inte precis varit enkelt att följa med i de sista veckornas turer kring emissionen i Jonas Birgerssons mjukvarubolag Labs2 i Lund. Ordet emissionsgaranti betydde plötsligt ingenting när garanterna skulle tvingas gå in i emissionen. I stället klev nya ägare, med nära kopplingar till Birgersson, in med kapital.
Följetongen i medierapporteringen har målat upp bilden av ett skumraskbolag på randen till konkurs med osunda kopplingar mellan ledning och ägare. Desto mindre har skrivits om vad Labs2 egentligen är och gör.
Av Thomas Frostberg
Jonas Birgersson framstår lätt som IT-mannen med nio liv. Minst.
Framtidsfabriken. Bredbandsbolaget. Hårdvarubolaget. Trygghetsbolaget. Kära bolag har många namn.
Och så nu Labs2 med mjukvaran BRIKKS, som har varit med ända sedan Framfab-tiden. Men trots att en sökning på Labs2 i Affärsdata ger tusentals träffar är det få artiklar som beskriver vad bolaget egentligen gör, även när det nu finns en rad kunder som använder mjukvaran i sina bredbandsnät – bland annat bostadsbolaget LKF i Lund, som håller på att ansluta 8.600 hushåll till ett bredbandsnät som ger hastigheter upp till en gigabit per sekund.
Utbyggnaden satte igång förra våren och har redan kommit halvvägs. Till hösten ska den vara klar och då kommer Lund att ha ett höghastighetsnät som ledande IT-nationer ännu bara drömmer om. Till exempel har Singapores regering ambitionen att bygga något liknande fram till 2015.
Det är dessutom inte bara de 8.600 hushållen i Lund som berörs. När nätet installeras i LKF-fastigheterna passar Labs2 på att sätta upp ett trådlöst nätverk kopplat mot höghastighetsnätet. På så sätt ska så väl de som inte bor hos LKF som tillfälliga besökare i Lund också kunna koppla upp sig mot det supersnabba nätet.
Nästa steg är att få butiker, kaféer och krogar att ansluta sig till nätet och därmed skapa ett närmast heltäckande höghastighets-Lund. Näst på tur står Malmö där partnern ViaEuropa i första omgången ansluter ett tusental lägenheter.
Det är lätt att ryckas med av Birgerssons visioner om vad detta kommer att innebära för Lund som innovationernas stad. Men faktum är att det som håller på att skapas ligger långt före utvecklingen i andra heta teknikregioner som Silicon Valley, Sydkorea eller Kanadas mobilkluster. Singapore är möjligen den närmaste parallellen, men där drivs projektet av en regim med tveksam inställning till demokrati och mänskliga rättigheter.
Så, vad är då så märkvärdigt med Labs2? Snabba nät kan man väl bygga var som helst, bara någon stoppar in pengarna.
Labs2 varken bygger eller driver nät, även om delar av den nyss avslutade emissionen ska användas för att driva på utvecklingen att göra Lund till ett internetbaserat testlab för allehanda ny teknik, inte minst på det mobila området.
Däremot fungerar Labs2-mjukvaran som spindeln i nätet gentemot slutanvändaren i till exempel LKF-lägenheterna, som är anslutna till ett öppet bredbandsnät som ägs av Labs2-partnern ViaEuropa. Birgerssons mångåriga kamp mot monopolföretaget Telia som kontrollerar kopparnätet ser alltså ut att slutligen bära frukt.
Själva tjänsterna, som bredbandsuppkoppling, IP-telefoni eller video-on-demand, levereras av andra företag. Användaren kan själv välja bland flera olika bredbandsoperatörer för samma nät. BRIKKS är navet där de olika tjänsterna presenteras, där användaren väljer operatör och där underlaget för fakturorna skapas till de olika operatörerna.
Med ett öppet, supersnabbt bredbandsnät och full konkurrens mellan olika leverantörer är grunden lagd för något som kan bli en fullskalig modell för det framtida, trådlösa bredbandssamhället. Det skapar möjligheter att utveckla, testa och förverkliga helt nya affärsidéer i en skarp miljö med verkliga användare. Det vore mycket märkligt om detta inte också bidrog till att skapa en rad nya, spännande innovationsföretag i Lund och Öresundsregionen.
Så, varför är Birgersson och Labs2 så skandaliserade i medierapporteringen? Är han en skummis som bara lever på att dra in pengar via ständiga emissioner. Ja, i en mening är bilden förstås sann – hans projekt är och har varit finansierade genom upprepade kapitaltillskott. Men att ta in och förbruka stora mängder riskkapital gör inte att man automatiskt är en fifflare, utan det beror på hur pengarna används.
I Birgerssons fall finns det en historisk och en dagsaktuell förklaring till den rådande bilden.
Den historiska förklaringen är också den enkla. Birgersson lovade mycket när han visionerade under förra IT-hajpen och Framfab expanderade kraftigt. När kraschen kom gick luften ur hans projekt och titeln “Bredbands-Jesus” kändes plötsligt som ett skällsord snarare än en hyllning. Det hindrar dock inte att mycket som han sade 1999 nu börjar bli verklighet, även om det har tagit betydligt längre tid än någon kunde tro då.
Den dagsaktuella orsaken är lite mer komplicerad. Labs2 anlitade en grupp garanter för att säkra emissionen före jul, men några av garanterna hade uppenbarligen inte förstått vad innebörden av en emissionsgaranti egentligen var. När emissionen inte blev fulltecknad av aktieägarna och det var dags att slanta upp var garanterna inte lika intresserade. Jonas Birgerssons och bolagets skuld i detta är förstås att de inte försäkrat sig tillräckligt om kvaliteten i garantierna. Men i slutändan är det ändå garanterna som inte har levt upp till löftena i avtalet med Labs2 och därför de som bör klandras hårdast.
Misstaget från bolagets och Birgerssons sida var att i det läget inte namnge vilka garanter som uppenbarligen fuskar och ljuger när de ställer upp med emissionsgarantier. Den vanligtvis frispråkige Birgersson ville inget avslöja, vilket han för Rapidus uppger berodde på att hotet om ett offentliggörande var sista trumfkortet i påtryckningarna för att få dem att betala. Möjligen var det rätt tänkt ur ett förhandlingsperspektiv, men effekten blev att strålkastarljuset återigen vändes mot Labs2 och Birgersson, som fick ta hela skulden för de misslyckade garantierna och kursen rasade.
Fortfarande saknas dessutom de ekonomiska resultaten som ska bevisa att visionerna inte bara är rätt, utan att det också går att bygga lönsam business på dessa idéer. Först den dagen Labs2 går med ett rejält och betryggande överskott kan Jonas Birgersson räkna med att vara tillbaka på tronen igen.
Men en kvalificerad gissning är att den ständige entreprenören då redan är på väg mot nya mål för att utmana något nytt monopol.
