Kort sagt: Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen har än en gång visat fingertoppskänsla genom att först igår, en dryg vecka efter nyvalet, komma med en rejäl högerkrok i den danska EU-politiken. De fyra danska EU-förbehållen ska bort och det ska hållas folkomröstning om saken.
Hade Fogh talat om det före valet hade han med största sannolikhet inte varit statsminister i dag. Nu har han däremot bestämt tid och plats som minimerar de politiska riskerna för honom. Samtidigt kommer utspelet att sätta stark press på de borgerliga kollegorna i den svenska regeringen, som hittills duckat i EU-frågan.
Av Keld Broksø
Rapidus Köpenhamnsredaktör
Man kan fira eller gråta, allt efter egen övertygelse. I går togs ett första steg som kan ge Öresundsregionen en gemensam valuta, åtminstone på sikt.
I statsministerns regeringsförklaring står att danskarna ska folkomrösta om de fyra EU-undantagen, däribland euron.
Bakgrunden är att danskarna röstade fel 1992 och sedan igen 2000, den gången om euron, men nu ska få chans att rätta till sina misstag. Åtminstone är det så regeringen ser på saken. Om danskarna röstar “rätt” den här gången så får Danmark samma valuta som resten av EU, medan Sverige hamnar i en märklig situation, inklämt mellan euroländerna Finland och Danmark. Det kommer att bli tuffa frågor om vad Sveriges ambitioner egentligen är med EU:s inre marknad, inte minst med Öresundsregionen som exempel.
Det riskerar att bli en underhållande och annorlunda boxningsmatch med Sverige mot Danmark och Finland som dubbla motståndare. Om Danmark röstar ja till euron står regeringen Reinfeldt inför en tuff match och risken att han blir golvad i EU-frågan är överhängande.
Rapidus presenterar scenariot för de kommande tio ronderna i matchen om euron.
Rond 1) Anders Fogh Rasmussen räddade sig kvar vid regeringsmakten genom att ligga lågt med EU-frågorna tills valet var avklarat. Annars hade han förlorat, även om en bred majoritet i Folketinget faktiskt står bakom tanken på folkomröstning. En tvekande svensk borgerlighet kan samtidigt pusta ut ett litet tag till och vänta på att Danmark går före, så kan Sverige ansluta om Danmark röstar ja.
Rond 2) Nästa steg handlar om att hitta ett datum för omröstningen. Det troliga är att den kommer äga rum ganska snart, kanske redan nästa år, men möjligen först efter EU-parlamentsvalet i juni 2009. Ett eventuellt nederlag i folkomröstningen ska nämligen ligga så långt bort som möjligt från nästa Folketingsval.
Rond 3) När datumet är satt kommer den danska JA-sidan ta form och den kommer att se annorlunda ut än när Danmark antog EU-undantagen 1993 om euron, unionsmedborgarskapet, försvarspolitiken och rättssamarbetet. Två av partierna som stod bakom den nationella kompromissen den gången, Kristendemokraterne och Centrumdemokraterne, är borta. En EU-skeptisk hållning i Folketinget har bytts mot EU-pragmatism. En blocköverskridande enighet i Danmark kommer också att påverka den svenska debatten.
Rond 4) Här handlar det om ekonomiska kalkyler kontra ideologi. Det är sant att det finns ett pris för Danmark att stå utanför eurosamarbetet, men samtidigt går den danska ekonomin på högvarv. Därför kommer de ideologiska frågorna att stå i centrum, däribland det nya Lissabontraktatet. Ska Danmark vara med på allvar eller stå med ena foten utanför? I verkligheten har Danmark indirekt redan anslutit sig till euron, eftersom kronan är låst mot EU-valutan. Det är därför naturligt att ta nästa steg, eftersom det fortfarande är dyrare att låna i kronor än i euro. Dessutom är många danskar trötta på bristen på inflytande i EU-samarbetet om immigration, kampen mot ekonomisk brottslighet, människohandel med mera.
Rond 5) Sveriges EU-minister Cecilia Malmström kommenterade redan i går de danska omröstningsplanerna med att säga att någon svensk omröstning inte är aktuell under innevarande mandatperiod. Men frågan är hur länge den svenska regeringen kan hålla borta frågan från den politiska dagordningen, särskilt om det lutar mot ett ja i omröstningen i Danmark.
Rond 6) Om svenskarna tvingas ge upp motståndet mot en omröstning, även om det sannolikt blir först efter riksdagsvalet 2010, så finns förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan de borgerliga i Sverige och Danmark. Det skulle på allvar vitalisera den inre marknaden i Norden. Hittills har det varit lite si och så med vänskapen mellan de båda borgerliga regeringarna, bland annat eftersom regeringen Reinfeldt gått snabbare fram med skattelättnader, något som varit en känslig politisk fråga i Danmark. Men i gårdagens regeringsförklaring från Anders Fogh Rasmussen sätts nu fokus på att sänka skatten, så den frågan är i alla fall löst nu.
Rond 7) Danmark har förlorat i politiskt inflytande genom sina EU-förbehåll. En öppning i dessa frågor kommer att skapa ett nytt europeiskt intresse för Danmark och Sverige, något som kan användas för att marknadsföra den nordiska regionen.
Rond 8) Folkomröstningen närmar sig, men innan den äger rum ska en politisk och juridisk utvärdering göras av EU:s reformtraktat, något som regeringen har beställt. Traktaten kan nämligen också komma att bli en del av folkomröstningen.
Rond 9) Politiskt kommer Danmark efter en folkomröstning bli mer rumsrent ur ett svenskt perspektiv, eftersom den kommer att bryta upp de senaste sex årens hårda blockpolitik och isolera det omdiskuterade stödpartiet Dansk Folkeparti. Redan i går kväll kallade EU-motståndarna i Dansk Folkeparti omröstningen för “en riktigt dålig idé”.
Rond 10) Klimax. Blir det ett nej är eurofrågan uträknad i Danmark – och Sverige – för gott och Öresundsregionen kan glömma att få en gemensam valuta, som skulle vara en viktig seger i kampen mot regionens barriärer. Men blir det ett ja, som mycket tyder på i de senaste opinionsmätningarna, står Danmark, och på sikt även Sverige, med ett nytt trumfkort i konkurrensen på den inre marknaden i EU. Det kommer även ha en psykologisk effekt, för även om man självklart kan överleva utan euron så har det stort värde att Öresundsregionen hänger samman för att få fullt internationellt genomslag. Euron kommer vara en viktig signal till omvärlden att regionen är internationellt inriktad och det innebär i sin tur större chans till kapital och nya investeringar här.
Det skulle vara något att fira, men det förutsätter att JA-sidan går segrande genom alla tio ronderna.
