Kort sagt:
“Mycket tråkigt” var Medicon Valley Academys kommentar när det nyligen stod klart att sekretariatet för IMI, EU:s Innovative Medicines Initiative, inte hamnar i Öresundsregionen. Men MVA är redan på väg att komma över besvikelsen. I dag kan Rapidus avslöja att organisationen beviljats över en halv miljon kronor för att informera Öresundsregionens forskare och småföretag om IMI, med hopp om maximal ekonomisk utdelning.
För sekretariatets plats är faktiskt inte det viktiga. Vad som verkligen betyder något är att Europa får en organisation som investerar miljardbelopp i en svårt skadskjuten läkemedelsindustri.
Av Lisa Kirsebom
IMI, Innovative Medicines Initiative, ska placeras i Bryssel. Så lyder förslaget som EU-kommissionen och den europeiska läkemedelsindustriorganisationen EFPIA la fram för ministerrådet härom veckan. Det är en stor besvikelse för dem som det senaste året jobbat hårt för att detta lilla (ca 40 anställda) men stora (2 miljarder euro att administrera) EU-utskott skulle hamna någon annanstans än i unionens huvudstad. MVA:s vice VD Stina Gestrelius ställde sig irriterat frågande till om kommissionen verkligen menade att “allting alltid ska ligga i Bryssel för all framtid, amen”.
Men Gestrelius är redan gladare. I går kom besked om att MVA får omkring 600.000 danska kronor från Det strategiske forskningsråd i Danmark för att förbereda regionen för starten av IMI. Om vi lägger prestigen åt sidan för en stund ser vi poängen klarare; IMI är inte ännu en EU-enhet som regionen gått miste om. Det är ett visionärt initiativ för att rädda en krisdrabbad industri i Europa. Och det berör oss alla, oavsett om vi är läkemedelsföretagare, skattebetalare eller patienter.
I dag produceras för få och för dyra mediciner. Nio av tio läkemedel som går in i patientstudier når aldrig marknaden. Kostnaderna för varje misslyckande är astronomiska, och det är detta som gör de lyckade läkemedlen så dyra. Någonstans måste man ju ta igen förlusterna.
IMI:s forskningspengar ska gå till nya metoder som gör läkemedelsutveckling snabbare och billigare. Det låter enkelt, men är långt ifrån självklart. Så kallade precompetitive technologies – teknik som kan användas av alla och därför inte ger någon konkurrensfördel – är inget som vinstdrivande företag prioriterar. Vem vill lägga sina forskningsmedel på “bra för alla”-metoder, när jakten går efter blockbusters och miljardvinster? IMI ska ge en neutral spelplan där samarbeten och informationsdelning uppfattas som möjligt och lämpligt, istället för farligt av konkurrensskäl.
IMI vill dessutom bota The Swedish Disease. Inte hört talas om den? Det är branschslang för den enorma flytten av läkemedelsindustri ut ur Europa. Bortåt 100.000 jobb kan ha försvunnit på 15 år, de allra flesta till USA. Sverige tillhör de hårdast drabbade länderna.
Här kommer en snabbguide till den europeiska läkemedelsutvecklingens livboj:
* Inga nya mediciner… ska ge fler nya mediciner!
IMI ska inte ta fram en enda ny medicin. Forskningen ska helt inriktas på att förbättra metoder som används vid läkemedelsutveckling. Det kan vara biomarkörer (ämnen i kroppen som ger signaler om vilka processer som pågår), toxikologiska tester, eller utvärderingsmetoder som gör det möjligt att prova en ny substans i provrör, datorprogram eller djurmodeller och sålla bort olämpliga varianter före de kostsamma patientförsöken.
* Miljarder att hämta för småföretagen
IMI ska under fem års tid fördela 2 miljarder euro i forskningsmedel, hälften från EU-kommissionens Sjunde ramprogram, resten från industrin i form av “in kind-bidrag” (personaltid, produkter, teknologi med mera). Pengarna ska gå till forskning som drivs i samarbete mellan företag, organisationer och akademi. Normalt motfinansierar bolag med lika mycket egna pengar. IMI gör ett viktigt undantag; vinstdrivande företag med mer än 250 anställda bär sin fulla kostnad själva. Medlen går alltså uteslutande till små och medelstora företag och till akademin. Och uteslutande till forskning som genomförs i Europa.
* Snart klart
Ministerrådet för konkurrenskraft har fått ett förslag att ta ställning till. Nu ska medlemsländerna diskutera det. I slutänden är det rådet som gör tummen upp eller ner för IMI, och det beskedet hoppas kommissionen ska komma före slutet av 2007. I så fall skulle IMI:s arbete kunna inledas redan våren 2008 med en första ansökningsomgång.
* Men hur?
Exakt hur IMI ska bedrivas tar inte ministerrådet ställning till. Det beslutas av IMI-sekretariatets styrelse som ska bestå av kommissions- och EFPIA-representanter. I dag lutar det åt en lösning där storföretagen väljer forskningsområden medan en oberoende så kallad peer review-kommitté godkänner projekt och väljer vilka parter som ska ingå. Men flera andra modeller har varit på tapeten. Det finns de som oroar sig för att storföretagen ska få för stort inflytande, för dolt inflytande, och för att processen inte ska bli så transparent som man önskar. Kommissionens uttryckliga ambition är att den ska bli just det – men ingen säger att det blir lätt.
* Så hur vad det med det där sekretariatet?
IMI:s sekretariat blir ingen jätteorganisation, ungefär 40 personer rekryteras från hela Europa. Men det var en prestigefråga för MVA och andra. En placering här skulle lyfta fram hela Norden för läkemedelsbranschen. Dessutom menade man att regionen har mycket att erbjuda med sin erfarenhet av PPP, så kallade public-private partnerships. Den skandinaviska traditionen av öppenhet har varit ett annat argument. En överskådlig och demokratisk process skulle lättare komma till stånd i Öresundsregionen än i Bryssel, har det sagts.
Men kommissionen och EFPIA, som båda har sitt huvudsäte i Bryssel, vill ha sekretariatet där. Det är en fråga om närhet, men också om att vinna tid. Man behöver inte vara Einstein för att lista ut att om minst sex stycken så kallade joint technology initiatives (IMI är det första) ska placeras ut i unionen, kommer det leda till en oändlig kohandel mellan medlemsländerna. En utdragen process ses som den största risken för hela projektet. Både i USA och i Japan finns redan program av IMI:s typ, där amerikanska FDA:s Critical Path Initiative har kommit längst. Om IMI dröjer för länge lär de globala läkemedelsjättarna i Europa bara rycka på axlarna och flytta sin verksamhet västerut. Som vanligt.
Att IMI blir av och blir bra är av betydligt större vikt än om 40 personer varje morgon går till sitt kontor nära Arne Jacobsens Allé eller vid Rue du Champ de Mars. Nu måste MVA kraftsamla; hålla sig à jour med IMI-processen, och uppmuntra sina medlemmar att ösa in ansökningar. Organisationens erfarenhet av att koppla samman industri med akademi blir ovärderlig i det läget.
En första sökomgång kan komma redan våren 2008. Då måste företag och akademi stå redo med vässade projekt. Det skulle gynna både regionen och de europeiska patienterna.
