Kort sagt: Skåne är tills vidare inte inbjudet till varumärkesfesten när Köpenhamn står värd för FN:s klimattoppmöte 2009. Detta måste rättas till snabbt, eftersom regional synergi kan öka en internationell genomslagskraft för toppmötet. Då skulle miljöföretagens chanser i det globala uppsvinget för cleantech förbättras. I ett bredare perspektiv är ett skandinaviskt miljö-cluster möjligt, och redan nästa vecka träffas de nordiska samarbetsministrarna för att förbereda ett statsministermöte i juni med miljö och globalisering som tema.
Av Keld Broksø och Thomas Frostberg
Öresundsregionen kan elda på Al Gore-hypen när Köpenhamn blir värd för FN:s toppmöte om klimatfrågor, COP 15, den 30 november till 11 december 2009. Placeringen av toppmötet kan den danska miljö- och nordiska samarbetsministern Connie Hedegaard ta en stor del av äran för. Hon har på Miljöministeriets hemsida just lagt ut en berömmande recension av den tidigare amerikanske vicepresidentens film om klimatförändringar “En obekväm sanning” som till och med blev Oscars-belönad, och har setts av ett par miljoner biobesökare.
Men om Al Gore-hypen verkligen ska blomstra i Köpenhamn – och därmed också stärka Öresundsregionen – krävs inte bara ett globalt perspektiv. Det behövs en regional ansamling för att få genomslagskraft. Det saknas i den danska euforin över att 2009 ta emot ministrar från 170 länder, cirka 8.000 tjänstemän samt representanter från näringsliv och icke statliga organisationer (NGO:er). Connie Hedegaard har nämligen sagt att toppmötet också är en enastående chans att marknadsföra Danmark som skyltfönster för miljöföretag och öka export och investeringar.
Först det globala perspektivet:
EU pressar på för att få ett nytt klimatavtal i Köpenhamn som avlöser Kyoto-avtalen. Det handlar om ett nytt avtal om bland annat minskning av koldioxidutsläpp efter 2012 då Kyoto-protokollet löper ut.
Och så den regionala kraftsamlingen:
När Danmark (det kunde lika gärna varit Sverige) blev valt som värd för toppmötet var det delvis för att Danmark förenar tillväxt med att vara föregångare för vindenergi, vattenmiljö, energieffektivitet, miljörådgivning och avfallshantering. Öresundsregionen har redan nu intressanta företag på alla dessa områden, men ett naturligt klimax för dem kan komma just under 2009.
Detta skrivs inte bara som ett tecken på Öresundsfundamentalism. Faktum är att Danmark förlorar genomslagskraft om man inte under konferensen satsar på regional närhet, och i stället inbillar sig att ett danskt flaggskepp, som den globala producenten av vingar till vindkraftverk LM Glasfiber från Jylland, blir ett dragplåster. Bara ett fåtal kommer åka långt in i Jylland till Lunderskov och Kolding – oavsett att LM Glasfiber under 2006 ökade omsättningen 43 procent till 3.539 miljoner danska kronor.
Vi ska därför redan nu förbereda guidade turer för pressfolk, NGO:er och tjänstemän till miljöföretag och miljöprojekt i Öresundsregionen. Närheten ska utnyttjas. Det kräver att vi gör klimattoppmötet till ett samarbetsprojekt över Sundet, och gärna med medverkan från exportråden som annars bara strävar efter nationella mål.
Øresund Environment ser nu på möjligheterna att förbättra nätverket mellan små och medelstora miljöbolag fram till toppmötet. Men insatsen kräver större resurser. Ett bra sätt att börja är med statistik. Vi har i dag inte några bra siffror för miljöteknik i Öresundsregionen. En uppdaterad och kommunikationsvänlig statistik ska skapas nu, innan vi solar oss i siffrorna om att regionen har 23.300 miljöanställda – varav 800 forskare – och en årlig omsättning på 23 miljarder danska kronor. Det är nämligen tal från 2001 – och just från Øresund Environment, som nu söker finansiering till ny statistik. Det bör det ses med välvilja på. Utvecklingen för Öresundsregionens stora miljöprofiler som Eon, Rockwool, Rambøll Group och ABB kommer förbättra de siffrorna.
Det finns också ett bredare skandinaviskt perspektiv för miljö som exportvara till bland annat USA, där tillväxttakten inom cleantech flåsar IT och bioteknik i nacken. Förra året besökte Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen Kalifornien för att bland annat sälja vindkraftverk från Vestas och prata miljö med president Bush. Nyligen besökte Fredrik Reinfeldt Bush och Kaliforniens “governator” Arnold Schwarzenegger för att diskutera miljö. De senaste månaderna har svenska miljöteknikbolag också rest till USA för möten.
Man kunde ha föreställt sig ett joint venture. Sverige och Danmark konkurrerar inte mycket inom miljöteknik – utöver inom exempelvis avfallsteknologi. Det finns alltså en bas för att kraftsamla fram till klimatkonferensen. Danmark är alltjämt för litet för att ensamt kunna dra till sig de massiva investeringar som toppmötet kan bli en magnet för.
Men det finns lyckligtvis också tecken på en mer nordisk kraftsamling runt miljön. I tisdags hade Nordiska Ministerrådet en konferens i Litauen som en del i projektet Common Shores med fokus på bland annat Östersjöns havsmiljö. I Östersjön finns helt döda områden utan syre och de farliga blågröna algerna till följd av avfallsvatten från städer, lantbruk och industri blir stadigt fler.
Danmark, Sverige och resten av Skandinavien har en enastående kunskap som kan exporteras som miljöteknik till exempelvis de övriga Östersjöländerna, som behöver en bättre havsmiljö. Det kan skapas ett skandinaviskt miljö-cluster. Enligt Nordisk Innovationscenter i Oslo är miljöteknik en av de mest växande industrierna. Världsmarknaden är 550 miljarder euro om året och den nordiska exportmarknaden bedöms till 11,5 miljarder euro.
Med klimattoppmötet i Köpenhamn kan ett globalt miljöperspektiv och en regional samling om Öresundsregionens miljö gå upp i en högre enhet, som till och med kan vara motor för ett skandinaviskt cluster för cleantech. Ett hopp om mer nordiskt miljösamarbete står till den 18-19 juni då Nordens statsministrar träffas i Finland. De nordiska samarbetsministrarna diskuterar redan nästa vecka ett avtal på ett förberedande möte då de ska prata om både regional och skandinavisk kraftsamling runt miljön.
