Kort sagt: Den skånska PR-branschen befinner sig i stark tillväxt, vilket Rapidus rapporterat om i veckan. PR-byråerna Aspekta och Sund Kommunikation har ökat byråintäkterna kraftigt det senaste året, medan trean GCI Malmö fokuserat på att öka lönsamheten. Ytterligare skånska PR-byråer rapporterar om ett framgångsrikt 2006.
Egentligen är det fullt naturligt. Kommunikationsfrågorna blir allt viktigare för näringslivet. Samtidigt finns det oändligt mycket kvar att lära för företagen, visar praktiska erfarenheter.
Av Thomas Frostberg
Bör en VD vara tillgänglig för intervjuer när bolaget släppt en viktig pressrelease?
Är det viktigt att snabbt ringa tillbaka när en journalist söker kontakt?
Är det viktigt att hålla överenskomna tider för exempelvis intervjuer?
Svaren borde vara givna. Ändå bryter många bolag mot dem gång på gång. Det gäller inte bara små företag som är ovana vid massmedial uppmärksamhet, utan i hög grad också stora bolag – till och med de börsnoterade bolagen med professionella informatörer och IR-ansvariga missköter sig förbluffande ofta.
På en redaktion som Rapidus blir det bra skvaller över eftermiddagsfikat, men i ett större perspektiv är det frustrerande och anmärkningsvärt att självklarheter på kommunikationsområdet fortfarande tycks vara okända för många bolag.
Det enskilt vanligaste misstaget är att ingen i bolagsledning går att nå när ett viktigt pressmeddelande släpps. Det gäller inte bara när det är dåliga nyheter, utan även vid viktiga genombrott som i fallet SwitchCore och en tvåmiljonersorder i november. En (bort)förklaring brukar vara att ledningen håller personalinformation med anledning av den släppta nyheten, men de måste ändå se till någon är tillgänglig för att svara på frågor.
Telelogic är ett skånskt börsbolag där ledningen är välkänt svårfångad. Det gäller inte bara för Rapidus, utan klagomålen hörs även bland kollegorna på de rikstäckande ekonomiredaktionerna. Det har hänt att VD Anders Lidbeck ringt tillbaka först ett och ett halvt dygn efter en viktig pressrelease. Då är nyhetsvärdet närmast obefintligt, för att uttrycka det försiktigt.
Samtidigt finns det positiva exempel bland bolag i samma storleksordning, exempelvis kontraktstillverkande PartnerTechs koncernchef Mikael Jonson, som i princip alltid är tillgänglig när det gäller. Avstånd behöver inte heller vara ett problem. Precise Biometrics förre VD Christer Bergman gick alltid att nå, trots att han fick gå upp mitt i natten och svara på frågor borta i bostaden i Washington, D. C. En annan, icke börsnoterad, verksamhet som visar stor öppenhet och alltid är lätt att få kontakt med är Öresundsbron med informationschef Anna Holm i spetsen.
Både Jonson och Bergman har dessutom förmågan att utveckla innehållet i sina bolags releaser, i stället för att bara läsa upp innehållet ord för ord, något som allt för många direktörer annars ägnar sig åt. Det är naturligtvis avgörande eftersom en generell pressrelease inte kan innehålla alla perspektiv för att tillfredsställa så väl affärspress som branschpress och lokala medier.
En annan kommunikationssjuka är att inte ringa tillbaka när en journalist söker kontakt utan föregående release. Det borde vara ett drömläge för varje bolag när en journalist redan är intresserad, och dessutom handlar det om vanlig hyfs, men det finns exempel på bolag som är näst intill omöjliga att få kontakt med. Redan nämnda SwitchCore har något av ett rekord. Vi började söka deras ledning i slutet av november gällande ett par avhopp ur bolagets ledning. VD Erwin Leichtle har fortfarande inte hörts av, en och en halv månad senare. Wayfinder är ett annat bolag med skånsk bakgrund där VD Magnus Nilsson är ökänd bland journalister för att inte ringa tillbaka, inte ens när man gjort upp om en intervjutid.
Nästa bekymmer, att passa tider, är normalt något som journalister är dåliga på, men det finns skräckexempel även från bolagsvärlden. Priset tog nog Luvits VD Magnus Nyhlén i samband med börsnoteringen 2000. Inte nog med att han glömde bort en bokad intervjutid – sådant kan trots allt hända – men när han väl dök upp cirka 45 minuter försenad insisterade Nyhlén på att sluttiden för intervjun måste hållas. Så det blev knappt 15 minuters intervju… och ingen artikel. Å andra sidan blev han inte heller särskilt långvarig i bolaget.
Vad är nu poängen med allt detta gnäll? Jo, att visa på att mitt i kommunikationssamhället har många fortfarande inte fullt ut förstått vad kommunikation egentligen handlar om. Fokus har legat ensidigt på den tekniska aspekten av att vara tillgänglig över allt och alltid, men allt för lite på vad det innebär i praktiken för hur kontakten mellan människor ska skötas.
Sammanfattningsvis kan vi på Rapidus därför konstatera att det fortfarande finns mycket att göra på området och att även 2007 bör bli ett starkt år för PR-konsulterna.
