Kort sagt:
En plågsam och livshotande åkomma. Miljontals drabbade. Dåligt fungerande mediciner. Räkna med att läkemedelsjättarna jobbar för högtryck på att lösa problemet.
De, och så nio anställda vid bolaget Respiratorius i Lund. Det handlar om KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, och en marknad värd miljarder. Under en tid i våras hamnade Respiratorius i rampljuset med sin planerade börsnotering. När den avbröts blev det tyst. Men bolaget jobbar på, och planen är fortfarande ett läkemedel att licensiera ut om fem år.
Rapidus har tittat närmare på var Respiratorius står i dag, och vilka hinder de måste över för att lyckas.
Av Lisa Kirsebom
Hosta, slem, tungt att andas dygnet runt. Så ser livet ut för den som drabbats av KOL. Det är en sjukdom som framför allt rökare får, och den blir ett allt större problem världen runt. Enligt Världshälsoorganisationens beräkningar lider i dag minst 80 miljoner människor av måttlig till svår KOL, och sjukdomen låg bakom tre miljoner dödsfall förra året. Lungorna är kroniskt inflammerade och med tiden förstörs vävnaden på grund av fibros, ärrbildning.
Ingen av dagens astmamediciner fungerar särskilt bra för den KOL-drabbade, varför vet man inte säkert. Marknaden för KOL-behandlingar har beräknats vara värd tre miljarder dollar årligen, en siffra som kan tredubblas de närmaste fem åren.
Respiratorius grundades 1999 av entreprenören Christer Fåhraeus, då doktorand i neurofysiologi, och läkaren och fysiologen Staffan Skogvall. Skogvall hade tillsammans med nu avlidne professorn Wolfgang Grampp utvecklat ett instrument för att mäta graden av sammandragning hos små luftvägar, bronkioler, med en diameter på så lite som en knapp millimeter. Om man tar ut en bit av luftvägarna och lägger den i en saltlösning med rätt temperatur och pH så lever den en tid och reagerar ungefär likadant på läkemedel som den skulle gjort i kroppen. Skogvalls metod är på sätt och vis enkelt; en bit bronkiol spänns upp mellan två sensorer i ett bad, och så tillsätter man olika ämnen och ser om vävnaden dras samman eller relaxerar. Utmaningen ligger i att instrumentets känslighet måste vara oerhört hög när man arbetar med så här små vävnadsbitar. Ytspänningen i badet drar till exempel mer i sensorerna än vad själva bronkiolen gör. Den kraften måste räknas bort.
Den patentskyddade mätmetoden är grunden för Respiratorius verksamhet. Bolaget höll en extremt låg profil de första åren då man i tysthet testade ett antal astmaläkemedel och fick intressanta resultat. En viktig del i behandlingen av astma är att häva kramp i luftrören, men små luftvägar verkar inte alls bete sig på samma sätt som stora. Läkemedel som får stora luftvägar att slappna av tycks inte påverka de små i samma grad.
Respiratorius hade kunnat sätta en produkt på marknaden till ett ganska blygsamt pris. Mättekniken kunde licensierats ut till läkemedelsföretag, eller så hade man kunnat ägna sig åt kontraktsforskning. Men grundarna siktade högre. De ville utveckla egna läkemedel – en ny så kallad blockbuster, ett preparat som säljs för minst 1 miljard dollar per år.
I dag har Respiratorius patent på en substansklass kallad RES, och man siktar på att välja minst en läkemedelskandidat före slutet av nästa år. RES-gruppen har testats på bronkioler från människa, vävnad donerad i samband med operation av lungcancerpatienter. (En relevant grupp, eftersom de i allmänhet är rökare och ofta har både cancer och KOL.) Bolaget hävdar att resultaten är lovande och man hoppas 2009 kunna genomföra de första kliniska studierna (studier på människa). Ju längre Respiratorius kan behålla projektet, desto mer går det att tjäna när man väl licensierar ut till ett större företag. Ambitionen är att på egen hand nå proof of concept, vilket innebär en första fas II-studie där man visar att preparatet har effekt på KOL-sjuka patienter.
Här är tre utmaningar som Respiratorius står inför:
BEVISET.
Respiratorius säger sig vara ensamma i dag om att kunna mäta läkemedels påverkan på små luftvägar. De hävdar också att RES har visat sig ha en effekt som befintliga läkemedel saknar. Samtidigt vet ingen säkert vilken roll bronkiolernas sammandragning spelar. Det finns forskare som anser att vävnadens svullnad, och fibrosen, är avgörande medan den kroniska krampen i de små luftvägarna har marginell betydelse. Respiratorius vetenskapliga rådgivare menar tvärtom att krampen är mycket viktig, just eftersom vävnaden är svullen. Luften har bara en smal passage att gå igenom, och redan en helt liten sammandragning kan leda till fullständig blockering.
KONKURRENSEN.
Respiratorius siktar på att bli allra först på marknaden med en medicin som får bronkiolerna att slappna av; klar blockbuster-potential, även inklusive det faktum att preparatet skulle behöva kombineras med någon antiinflammatorisk medicin, vilket bolaget själva säger. Men åtskilliga stora läkemedelsföretag arbetar med att ta fram KOL-mediciner, så konkurrensen om att bli först på plan är stenhård. Respiratorius räknar med ett försprång genom att de etablerade bolagen i hög grad har fortsatt arbeta efter gamla koncept, att häva inflammation och vidga stora luftvägar.
FINANSERNA.
I våras försökte Respiratorius styrelse sätta bolaget på börsen. Noteringen avblåstes sedan den inledande emissionen tecknats till mindre än 50 procent, och Christer Fåhraeus sa att det nu skulle dröja minst ett år innan man försökte igen. I stället har bolaget i höst stärkt kassan genom en företrädesemission om knappt 10 miljoner kronor, och man undersöker nu möjligheten att ta in ytterligare pengar i en riktad emission.
Respiratorius styrelse innehåller flera tunga namn, personer med erfarenhet av såväl forskning som företagande och riskkapital. De har en svår uppgift i att navigera bolaget förbi alla blindskär de närmaste åren, och de har redan gått på grund vid ett tillfälle. Att få ett bra börsvärde innan bolaget ens gått in i klinisk fas kan vara svårt, på gränsen till omöjligt. VD Karin Wehlin säger öppet att hon hellre ser att man koncentrerar sig på verksamheten än på kringarbetet vid en notering, och att det skulle göra bolaget sårbart att utsättas för börsens svängningar i det här skedet. Låt för all del året Fåhraeus talade om bli mer än ett år.
Av alla läkemedel som går in i fas II är det bara en femtedel som når fram till marknad, och Respiratorius har ännu inte ens valt substans. Vad som helst kan hända på vägen. Bolaget maximerar sina chanser genom att säkra arbetsron; utan börshänsyn, med en stadig kassa, och genom att bygga en ledning med rätt kompetens. Karin Wehlin vill rekrytera en forskningsledare med erfarenhet av läkemedelsutveckling. Det bör ske så snart som möjligt. Själv är Wehlin både VD och ekonomichef, ett arrangemang som fungerar bra i dag. Men när bolaget går in i klinisk fas bör det finnas någon i bolagets topp med erfarenhet av kliniska prövningar. Inte minst för att investerare ska våga satsa de nödvändiga pengarna.
Med skicklig ledning och en god portion tur skulle Respiratorius kunna bli framtidens svenska läkemedelsstjärna. Men det är mycket långt dit.
