I går gästades Rapidus frukostmöte av Sören Mellstig, koncernchef för medicinteknikföretaget Gambro. Gambros rötter sitter djupt i Lund, men Sören Mellstigs egen anknytning till Skåne är svag. Fast Broloppet har han sprungit. Sluttid: en och fyrtioåtta.
Även som företagsledare är Sören Mellstig något av en långlöpare. Tio år i Gambrokoncernen, varav fem som VD, räcker för att göra honom till veteran i Wallenbergsammanhang. Och han behagar hellre de långsiktiga ägarna än börsanalytiker med ögonen på den senaste kvartalsrapporten.
Långsiktighet är också ett huvudskäl till engagemanget i danska Ferrosan, där Mellstig är ny styrelsemedlem. Ferrosan är helägt av riskkapitalbolaget Altor.
— Allt större del av näringslivet ägs av privat kapital. Vi som är noterade måste förstå hur de fungerar, konstaterar Sören Mellstig.
Dessutom passade han på att avslöja att Gambro i Lund kan få 30 nya jobb efter ett förvärv i Tyskland förra året.
Tillbaka till kärnan, med bättre finanser än någonsin. Så beskrivs dagens Gambro av VD:n Sören Mellstig, tisdagsmorgonens gäst på Rapidus frukostmöte i Sparbanken Finns nyrenoverade lokaler mitt i Lund.
Omkring 120 besökare har hittat fram trots morgondimman och bänkat sig för att höra samtalet mellan Gambrochefen och Rapidus grundare Jan Wifstrand, om det gamla Lundabolaget som numera har huvudkontor i Stockholm. Närkefödde Mellstig medger att hans egen Skåneanknytning är svag.
Jag hittar inte i Skåne. Tittar jag på en karta ser landskapet ut som ögonvitorna efter en fest; gult och så röda streck härs och tvärs. Inte som i Norrland, där vägarna mest följer kusten…
Men chanserna att få se Sören Mellstig i regionen har ökat. Nyss tog han plats i danska kosttillskottsföretaget Ferrosans styrelse. Det är ett av endast två styrelseuppdrag vid sidan av Gambrojobbet, och Ferrosan kvalade in i VD:ns späckade schema inte genom sin verksamhet, utan genom sin ägarbild. Bolaget är sedan i februari helägt av riskkapitalbolaget Altor.
En snabbt växande del av det svenska näringslivet ägs av private equity, och konkurrensen ökar om begåvningarna och om förvärven. De privata finansiärerna har resurser att klippa till med bara några veckors varsel. Vi som är noterade måste förstå hur de agerar och fungerar.
Så talar ekonomen Mellstig. Att vara ekonom kallar han annars ett stort handikapp i arbetet med medicinteknik.
Jag läste våra rapporter och såg att området intensivvård växer med 15 procent – och jag fattade inte riktigt hur vi skulle ta nästa steg.
Så han ordnade sig en tvådagars praktikplats på Karolinska sjukhuset i Stockholm, och lärde sig mer om vilken utrustning som krävs till en patient som intensivvårdas. I höstas köpte Gambro tyska Teraklin, tillverkare av leverdialysutrustning för intensivvård, i tillräckligt litet format för att kunna integreras i Gambros njurdialysapparater. Det tyska bolaget fick Gambro för en spottstyver konstaterar Mellstig, som mer än antyder att 30 jobb i Rostock flyttas till Lund de närmaste åren.
Förra året sålde Gambro alla sina dialyskliniker i USA till den amerikanska konkurrenten DaVita. När affären godkänts av amerikanska myndigheter kommer företaget att sitta med 10 miljarder på fickan, efter att lika mycket har delats ut till ägarna.
Vi är många som har slitit så hårt i motvind med klinikförsäljningen, och med tidningsskriverierna här hemma om saltade räkningar i USA. Men nu har vi tagit tillbaka de pengar vi investerat, och har dessutom ett leveransavtal med DaVita som sträcker sig över tio år. De pengar vi har kvar vill jag hantera med tålamod. Hittar vi inte en bra investering så skickar vi dem också till ägarna.
Den senaste veckan har Gambros optionsprogram hamnat i fokus, efter att klinikförsäljningen gjort ledningens gratisoptioner till verkliga klipp. Har riskvilliga entreprenörer blivit en bristvara? Är företagsledare, nyrika på optionsprogram, mindre villiga än förr att sätta det egna kapitalet på spel? Jan Wifstrand pressar på.
Själv har jag aldrig varit i närheten av att ha resurser till att bli storfinansiär av Gambro. Men när vi nu hade en kursutveckling på 60 procent förra året är det klart att det skapas värden. Jag kan förstå att beloppen ser stötande ut för vissa – men själv hade jag tyckt att det var mer stötande om folk hade en fast ersättning. Med rörlig lön känns det för ledningen om bolaget går åt fel håll.
Sören Mellstig har sprungit Broloppet, och fjällvandrar gärna på sin fritid. Långdistans, snarare än korta spurter – det är en hyfsad karakteristik även på hans företagsledarskap. Med sina fem år som VD i Gambro tillhör Mellstig redan veteranerna i Wallenbergsfären. Kvartalsfixerade kommentarer från börsanalytiker ger han inte mycket för.
De skriver sina rekommendationer på tre eller sex månader, men det här är ingen quick fix. Det insåg jag redan för tio år sedan när jag började i Gambro.
Sören Mellstig slog sig då ner med de fem senaste årsredovisningarna för att ta en titt på ägandet. De största ägarna representerade omkring 60 procent av bolaget – och de hade varit desamma, med ungefär samma andelar, under hela perioden.
Då bestämde jag mig för att jobba för de långsiktiga ägarna, och hålla mig till min egen strategi. I dag är jag otroligt stolt över den vändning vi gjort. Vi har aldrig investerat så mycket i forskning och utveckling som de senaste åren.
Mediebevakning är ett återkommande tema i samtalet.
Jag tror på en fri press, det är väl också en nyhet… skojar Mellstig apropå optionsskriverierna och en kritisk analys i DN.
När han berättar om turerna kring den gamla Fermenta-affären är han däremot allvarlig. 32 år gammal erbjöds han en plats i Fermentas styrelse, och blev sedan ett nyckelvittne i den rättsprocess som slutade med att Refaat El-Sayed dömdes till fängelse.
Det var en hemskt plågsam tid. Min mor vågade inte gå till affären. Hade man varit misstänkt för ett annat brott hade ni väl inte publicerat namnet, men nu… I dag vet jag hur det är att sitta i torktumlaren.
Tjugo år har gått sedan dess, och Sören Mellstig har passerat 50. Vid en födelsedagsintervju 2001 sa han att det svindlade, men att han siktade på att inte bli gubbe, utan fortsätta vara aktiv och utåtriktad. I lördags var han på konsert i Globen med återuppståndna Queen.
Jan Wifstrand tackar gästen med nya biljetter till samma plats. Till några gubbar, tyvärr, men då kan du se hur de som är äldre än du lever vidare; The Crosby Stills & Nash.
Text: Lisa Kirsebom
Foto: Kristoffer Lindblad
Sparbanken Finn var värd för frukostmötet med Sören Mellstig och visade upp de nyrenoverade lokalerna vid huvudkontoret i Lund.
Överst t v: David Östvall från Öresund IT Academy, Agneta Ohm från Proceptus Managment, Göran Rosberg från Malmö Stad och Torbjörn Möller från Proceptus Managment njuter av frukosten.
Överst t h: Nina Milanov från Awapatent och Lisa Önnerlid från W.
Nederst t v: Mikael Karlsson från Moll Wendén Advokatbyrå i samspråk med Carina Westberg och Martina Pernfors-Ström från Slagthuset i Malmö.
Nederst t h: Kerstin Jakobsson från SpectraCure och Per Heander från TeknoSeed
