Kort sagt: Det krisdrabbade socialdemokratiska partiets ordförandeval i Danmark går även ut över den hittills mest självklara kandidaten till posten som överborgmästare i Köpenhamn, Ritt Bjerregaard, och får hennes chanser att blekna. Hon tillhör en socialdemokrati vars huvudtema nu är förnyelse, medan Bjerregaard och hennes generation symboliserar raka motsatsen. Rapidus bedömning är därför att Ritt Bjerregaard är uträknad som toppkandidat till överborgmästarposten. I stället är det Klaus Bondam från social-liberala Det Radikale Venstre som tar hem posten. Som överborgmästarkandidat är han dessutom den enda som har klart Öresundsfokus.
Av Keld Broksø
Jag kan slå Fogh sa Helle Thorning-Schmidt segervisst i lördags på socialdemokraternas extrakongress om ordförandeskapet i partiet. Det handlade om huruvida hon eller motkandidaten Frank Jensen ska försöka putta statsminister Anders Fogh Rasmussen ur sadeln vid nästa folketingsval om fyra år. Kongressen överlät i djup oenighet avgörandet till partiets medlemmar. Dom faller den 12 april.
Det socialdemokratiska mantrat är nu en nödvändig förnyelse efter valnederlaget i februari. Partiets kris kan bland annat mätas i medlemsantalet. 1949 hade partiet 300.000 medlemmar, 20 år senare hade de minskat till 180.000. Nu ska ordförandevalet nästa månad avgöras av ynka 53.000 socialdemokrater.
Det socialdemokratiska ordförandevalet på landsplanet har direkt konsekvens för Köpenhamns kommun- och överborgmästarval i november och därmed också för Öresundsregionen i förlängningen. Det handlar inte bara om valet av nya, yngre personer, utan bland annat om ett nytt, näringspolitiskt fokus gentemot entreprenörer, ny teknik och arbetsplatser.
63-åriga Ritt Bjerregaard är förvisso en stark ledarprofil med över 25 år i folketinget, flera ministerposter och fem år som EU:s miljökommissionär i Bryssel bakom sig.
Men någon förnyare är hon absolut inte och därför är hennes ställning nu extremt svag när partiet efterlyser just förnyelse i samband med ordförandevalet. Hennes valupptakt inför kommunvalet har än så länge bara avslöjat socialdemokratisk skåpmat. Det är de traditionella och mer vänsterorienterade värderingarna om solidaritet och sammanhållning som är Ritts linje, men som nu står på spel för en mer mitteninriktad, nästan borgerlig linje, framför allt hos ordförandekandidaten Helle Thorning-Schmidt. Enligt flera analytiker vann Thorning-Schmidt på poäng efter sitt kongresstal och enligt opinionsundersökningarna ser hon ut att vinna över Frank Jensen.
Ritt Bjerregaard står nu inför tre möjliga scenarier i skuggan av socialdemokraternas kris på riksnivå:
1) Helle Thorning-Schmidt, 38 år, vinner och Ritt Bjerregaard kommer på allvar att tillhöra den utstötta generationen som inte i tid insåg behovet av förnyelse och mittenpolitik. Det ställer henne närmast chanslös i kampen om överborgmästarposten.
2) Frank Jensen, 43 år, vinner. Hans långa karriär som bland annat tidigare forsknings- och justitieminister gör att han, trots sin unga ålder, förknippas med den gamla generationen av slagna socialdemokrater som förlorat två matcher om regeringsmakten. Ritt Bjerregaard kommer med andra ord att ha en svag ställning i kommunvalet, när hon så tätt förknippas med ett förlorargäng, som är ansvarigt bakslaget nationellt, inklusive i Köpenhamn.
3) Det innebär att oavsett vem som vinner striden om den socialdemokratiska ordförandeposten så är Ritt Bjerregaard uträknad som favorit till överborgmästarposten. Det tredje scenariot är att Ritt Bjerregaard själv drar sig tillbaka som kandidat i ljuset av partiets nationella kris, men det är det mest osannolika alternativet. Förödmjukelsen skulle bli för stor, inte bara för Bjerregaard, utan för hela partiet, som i höstas bidrog till att slå undan andra socialdemokratiska alternativ till överborgmästarstolen i Köpenhamn.
Socialdemokraterna kan idag bara konstatera att det inte går med Ritt – men inte heller utan henne. Så vad händer då?
Ritt Bjerregaard får säkert stöd från de kärnväljare som hon fiskar röster bland: Köpenhamns invandrare och rester av arbetarklassen. Men det räcker inte.
Först långt ner i Ritts kommande valprogram återfinns frågor om tillväxtnäringar och ännu längre ner – om alls – finns något om Öresundsregionen. Det är en avgörande skillnad jämfört med den nyckelkandidat som intresset nu kretsar kring, nämligen Det Radikale Venstres Klaus Bondam, som redan har skärpt den näringspolitiska profilen i jämförelse med Ritt Bjerregaard. Han har dessutom lagt större vikt vid att föra vidare visionen om att stärka Köpenhamn som europeisk metropol och tillväxtcentrum, än vad Bjerregaard har visat prov på. Även om Öresundsvisioner inte fungerar som röstmagneter i sig, så är de en del av Klaus Bondams vision för den samlade köpenhamnska metropol, som den förre överborgmästaren Jens Kramer Mikkelsen vann många röster på.
Klaus Bondam sitter med i Öresundskomiteen och är vice ordförande för Den Skandinaviske Arena mellan Öresundsregionen och GO-samarbetet (Göteborg och Oslo), där man försöker knyta tillväxtregionerna samman. Det är också Det Radikale Venstres politik att stärka innovationsområdet i Öresundsregionen genom fokus på just utbildning, forskning och kreativitet.
Det Radikale Venstre fick ända upp till 26,6 procent av rösterna i köpenhamnska valkretsar som Vesterbro i senaste folketingsvalet och i sex av 14 valkretsar var partiet näst störst.
Till och med regeringspartiet Venstres överborgmästarkandidat Søren Pind ställer sig nu bakom Klaus Bondam som överborgmästare, om Det Radikale Venstre också vid kommunvalet blir tillräckligt stora för att tillsammans med Venstre kunna välta socialdemokraterna ur sin traditionella dominans i Köpenhamn.
Även ur det perspektivet är Ritt Bjerregaard färdig som favorit till posten som Köpenhamns överborgmästare.
