Kort sagt: Den svenska regeringens innovationsstrategi, som presenterades i början av sommaren, har fått oförtjänt mycket kritik. Till stora delar fokuserar strategin på relevanta områden och åtgärder. Däremot är den långt ifrån lika konkret som exempelvis den danska regeringens motsvarande strategi, som presenterades för ett par veckor sedan.
Vad som i slutändan avgör betyget är dock om näringsminister Pagrotsky och forskningsminister Östros lyckas prestera förslag till förändringar, som kan få majoritet i riksdagen.
Av Thomas Frostberg
Den drygt 40-sidiga skriften Innovativa Sverige är en lättläst och effektivt sammanfattad genomgång av Sveriges nuvarande position och förutsättningarna för framtida innovationer och tillväxt. Det hela mynnar ut i fyra visioner för ett mer innovativt Sverige när det gäller utbildning/forskning, näringsliv, offentlig sektor och enskilda individer.
Det får betraktas som ett genombrott att man på regeringsnivå för första gången på allvar gör en departementsöverskridande koppling mellan utbildning, forskning, innovationer och entreprenörskap. Men trots att strategin måste ses som regeringens grundläggande dokument för de kommande årens arbete på området, har den fått förhållandevis liten uppmärksamhet. Det beror sannolikt på att frågorna är okänd mark även för många journalister. Därför gör Rapidus en snabb resumé av de mest intressanta punkterna:
– Fler ska uppmuntras att läsa teknik och matematik. Matematikundervisningen ska utvecklas så att den pratiska nyttan i arbetslivet blir tydlig för eleverna redan i grundskolan.
– Ökad profilering och tydligare arbetsfördelning mellan universitet, högskolor och forskningsinstitut.
– Fördelning av forskningsmedel i konkurrens ska stärka nationella prioriteringar. Strategiska program införs baserade på teknikområden eller branscher. Dagens forskningsfinansierande myndigheter ska samordna sin fördelning av resurser.
– En mastersexamen av internationellt mått ska införas och poängsystemet på högskolenivå anpassas till internationella förhållanden.
– Stärkt fokus på kommersialisering av forskningsresultat vid högskolor och universitet. Ökad verksamhet inom affärsutveckling, baserat på dagens modell med holdingbolag vid universiteten samt teknikbrostiftelser som stöttar kunskapsöverföring till näringslivet.
– Ökade statliga resurser för att stödja kunskapsintensiva företag i den allra tidigaste fasen, innan det privata riskkapitalet kommer in.
– Stimulans för att höja utbildningsnivån samt öka forsknings- och utvecklingsverksamheten i små och medelstora företag för att skynda på produktutveckling och stärka företagens internationella konkurrenskraft.
– Bättre utnyttjande av den offentliga sektorns roll som upphandlare, för att driva på teknikutveckling och nya affärsmöjligheter, med målet att bidra till skapandet av nya exportprodukter.
– Bidra till att skapa positiva attityder till att starta och driva företag samt förändra attityden till misslyckanden. Intresset för entreprenörskap ska väckas redan i tidig skolålder och få en plats i undervisningen.
Kritiken av regeringens innovationsstrategi har bland annat gått ut på att det är för mycket satsningar på högteknologi och spjutspetsforskning, medan traditionella näringsgrenar glöms bort. Då har man inte läst strategidokumentet, eftersom det återkommande görs kopplingar mellan befintligt näringsliv som bas och innovationer som spjutspets för att skapa ökad tillväxt. Det är ett helt riktigt synsätt, eftersom framgång bäst byggs på områden där Sverige redan står starkt i en internationell jämförelse. Det är inte låglönekonkurrens som är vägen framåt, utan kunskapskonkurrens och då behöver även så kallade traditionella industrijobb få ett kunskapsmässigt lyft.
Den kritik som däremot bör riktas mot innovationsstrategin är att regeringen i stort sett bara beskriver vad som ska göras, men inte hur. Visserligen är strategin ett dokument på övergripande nivå och ska följas av konkreta förslag i olika propositioner, men fler handfasta mål och tidsramar hade ökat trovärdigheten.
Dessutom saknas en ordentlig problembeskrivning som förklarar vilka inhemska problem som bidrar till att hämma innovationer, entreprenörskap och högre tillväxt. I huvudsak skylls dagens problem istället på ökad konkurrens från omvärlden.
Sammantaget är Innovativa Sverige en bra strategi – men det återstår att förverkliga den, vilket är den stora utmaningen.
