Det så kallade Swarm-satellitprojektet, ett danskt förslag till ett värde om 1,3 miljarder danska kronor, som nyligen godkänts och betalas av den europeiska rymdfartsorganisationen ESA, ger bara omkring 15 miljoner kronor tillbaka till dansk teknikutveckling och produktion.
Förklaringen är att uppdragen inom ramen för rymdprojektet beror på de bidrag som Danmark betalar till ESA, och i det aktuella jordobservationsprogrammet betalar Danmark mindre än en procent.
Eigil Friis-Christensen, direktör för det danska rymdforskningsinstitutet DRI, är annars övertygad om att danska företag vore lämpade för fler uppdrag. Nu får Danmark nöja sig med att utveckla instrument till satelliterna, trots att det danska förslaget korades till segrare bland sex andra, efter ett utvecklingsarbete som pågått i flera år i kölvattnet på Ørsted-satelliten som Danmark skickade upp 1999.
— På instrumentsidan är vi nästan självskrivna, eftersom vi nog är det enda land som tillverkar instrument av den kvalitet som krävs. Danmarks Tekniske Universitet och DRI utvecklar dem tillsammans, berättar Eigil Friis-Christensen.
— Jag räknar med att ett industriföretag lägger anbud på instrumentuppdraget och sedan använder oss som underleverantörer. Det skulle kunna vara en dansk firma, men då är det problem igen med att vi normalt bara får order som motsvarar vårt bidrag till själva programmet.
Eigil Friis-Christensen anser att den låga returprocenten bör leda till att Danmark lägger större resurser på rymdprogrammet, eftersom det råder enighet om att det bidrar starkt till teknikutvecklingen.
— Swarm kommer hela Europa till godo, men det är ju klart att Danmark skulle ha större möjlighet att utnyttja det, om vi hade en större andel i jordobservationsprogrammet, säger han.
Swarm-satelliterna är tre till antalet, vardera om 240 kilo och med en bredd på 1,5 meter och 7,85 meter långa. Två av dem ska skjutas upp till 450 kilometers höjd, medan den tredje ska upp på 530 kilometer. Från år 2009 och fyra år framåt ska de mäta jordens magnetfält, för att man därefter ska kunna kartlägga jordens inre.
