Kort sagt: I morgon är det tre år sedan Lundabolaget BioInvent börsintroducerades. Något firande lär inte bli aktuellt aktien har fallit 85 procent och handeln är närmast obefintlig. Men medan börsen gäspar byter bolaget kostym, från teknologi- till läkemedelsföretag.
Kontraktsproduktionen och avtal kring företagets antikroppsbibliotek prioriteras ner. Därmed ökar den ekonomiska risken. När de egna projekten ska in i kliniska prövningar kommer BioInvent att behöva pengar. Enklaste sättet att skaffa dem borde vara att öka försäljningen av teknologin snarare än att minska den.
Av Lisa Kirsebom
BioInvents verksamhet bygger på så kallade terapeutiska antikroppar. De binder till olika sjukdomsframkallande proteiner och bromsar förloppet eller botar sjukdomen. Företagets största resurs är antikroppsbiblioteket n-CoDeR, där över 15 miljarder antikroppar kan screenas i jakt på en som passar perfekt till målproteinet.
När BioInvent den 12 juni 2001 noterades på Stockholmsbörsen var det i sista minuten. Emissionen övertecknades och bolaget fick in över 250 miljoner. Strax därefter tippade kurvorna brant neråt för bioteknikbolagen. Först det senaste året har vi sett en återhämtning. Men medan Affärsvärldens index för bioteknikbolag 2003 gick upp med drygt 97 procent, gick BioInvents aktie ner 17,6 procent.
Börsens ointresse beror troligen på nyhetsbrist. Det har varit tunnsått med avtal kring n-CoDeR, och de egna läkemedelsprojekten är svårvärderade.
Friskt vågat, hälften vunnet verkar vara ledningens motto. De senaste årens utvecklingsstrategi har gradvis ökat riskerna. Vi tittar närmare på tre områden:
KONTRAKTSPRODUKTIONEN AV ANTIKROPPAR.
När BioInvent i september 2003 skar ner sin kontraktsproduktion för att fokusera på egna projekt hade antikroppstillverkningen redan börjat minska, och den sjönk med över 20 procent under 2003. Beslutet såg ut som en konsekvens av krympande orderingång även om ledningen hävdade motsatsen.
Kontraktsproduktionen gav ett bra tillskott i kassan. Att minska på den samtidigt som kostnaderna för egen utveckling ökar är våghalsigt. I februari slöts dock avtal med allergijätten ALK-Abelló, och BioInvents VD Svein Mathisen betonar att bolaget i fortsättningen satsar på långsiktiga kunder.
AVTAL KRING n-CoDeR.
En viktig del av BioInvents affärsplan är att forma avtal med bolag som vill söka potentiella läkemedel i BioInvents antikroppsbibliotek. De senaste två åren har det dock varit långt mellan affärerna. Det är sannolikt ett viktigt skäl till den svaga aktiekursen.
Misslyckad marknadsföring, säger kritikerna. Helt i enlighet med planerna, säger ledningen. Enligt Svein Mathisen satsar man nu främst på partnerskap, projekt där BioInvent blir delägare. Ett exempel är höstens avtal med amerikanska läkemedelsbolaget XOMA. BioInvent har alltså blivit mer kräset i valet av kunder, samtidigt som man tar större risker och får vänta längre på vinsten i de avtal man faktiskt skapar.
DE EGNA LÄKEMEDELSPROJEKTEN.
– HIV. Bolaget har en kandidatsubstans som slår mot det så kallade Tat-proteinet, nödvändigt för att viruset ska kunna infektera cellen. Substansen testas toxikologiskt i år och gå in i kliniska studier 2005.
– Åderförkalkning. Substansen ska binda till ett protein i det så kallade onda kolesterolet LDL och minska den plackbildning i kärlen som ger blodproppar. En kandidatsubstans ska väljas i år.
– Cancer. Medlet ska binda till en receptor inblandad i angiogenes, nybildning av blodkärl, vilka krävs för att en tumör ska växa. Ett antal substanskandidater närmar sig djurförsök.
– Artros. Målproteinet verkar spela en viktig roll vid bildandet av brosk och läkemedlet ska bygga upp slitna leder. Ett urval antikroppar testas just nu i celler.
Gemensamt för de fyra projekten är att de proteiner som läkemedlen riktar sig mot är nya – det finns inga tidigare läkemedel mot dem. Det gör projekten svårvärderade och risken hög. Samtidigt har målproteinerna i både HIV- och cancerprojektet utvärderats i olika sammanhang redan innan BioInvent licensierade in dem, och även åderförkalkningsprojektet vilar på bred internationell forskning.
BioInvents uttalade strategi är att även framöver fylla portföljen med medicinska högoddsare. Genom att satsa på oprövade målstrukturer med starkt patentskydd hoppas ledningen kunna licensiera ut projekten till en större partner redan i sen preklinisk eller tidig klinisk fas, med god förtjänst. Ett bolag som satsar tryggare, på ett känt målprotein, måste bevisa att den egna substansen innebär en tydlig förbättring jämfört med existerande behandlingar. För BioInvent, som arbetar med unika koncept, kan det räcka med goda resultat i ett tidigt skede för att få ett bra pris.
BioInvent har haft en stark utveckling det senaste decenniet. Sedan 1995 har bolaget tagit in 550 miljoner kronor och i slutet av mars i år hade man 250 miljoner kvar. Företaget har byggt en teknologiplattform som är erkänt stark och köpt in fyra spännande projekt som raskt förts framåt. Två år från målprotein till toxikologiska studier, som i HIV-fallet, är rena racerloppet för att vara i läkemedelsbranschen.
Att bolaget i det läget talar om fokusering och satsningar på egen forskning är begripligt. Men man går drastiskt till väga. Att prioritera ner både den verksamhet som ger pengar, kontraktsproduktionen, och den som kan höja intresset på börsen, avtalen kring n-CoDeR, är djärvt eller till och med dumdristigt.
När läkemedelsprojekten ska föras i hamn kommer det att krävas kapital. BioInvent bör fundera igen på var det ska komma ifrån, innan man lägger marknadsföringen av n-CoDeR på is. Nu om någonsin är det läge att slå mynt av den teknologi man investerat åtskilliga miljoner i.
Bakgrund till BioInvents läkemedelsprojekt:
– HIV. Tat-proteinets roll har länge varit känd. Problemet är att Tat finns i många varianter som inte kunnat bekämpas med ett enda medel. BioInvents substans riktas mot ett par strukturer gemensamma för alla Tat. Upptäckten av strukturerna har licensierats från en forskare i USA.
– Åderförkalkning. Projektet har licensierats från en forskargrupp i Malmö.
– Cancer. Projektet har köpts från en forskargrupp vid Karolinska Institutet. Det är känt att så kallade angiostatiner motverkar angiogenes, och KI-forskningen har hittat den receptor som angiostatinet binder till. Men angiostatinerna binder dåligt och har kort halveringstid, och BioInvent hoppas få fram en antikropp med bättre egenskaper.
– Artros. Målproteinet har licensierats från Lundabolaget Cartela.
