Kort sagt: Helt utanför det politiska rampljuset gjorde igår miljöpartiet och de borgerliga partierna upp i riksdagens utbildningsutskott om ett förslag som ska lösa det svenska dilemmat med hög kvalitet på forskningen, men dålig förmåga att kommersialisera resultaten.
Därmed finns en majoritet i riksdagen för en ny politik som gynnar de högskolor och universitet som lyckas bäst med avknoppningar till forskningsbolag. Det sätter press på forskningsminister Thomas Östros inför höstens forskningsproposition.
Av Thomas Frostberg
Bakgrunden är i korthet följande: En grupp miljöpartister under ledning av Ingegerd Saarinen skrev i höstas en motion om En företagspolitik för småföretagen. I ett avsnitt läggs förslag till hur mer forskning än idag ska kunna kommersialiseras. Frågan skickades vidare till utbildningsutskottet, som behandlade motionen igår. I utskottet anslöt sig de borgerliga partierna till motionen, som därmed har stöd av en majoritet i riksdagen.
Utgångspunkten för motionens förslag är att det nuvarande lärarundantaget, som innebär att forskaren ensam äger rätten till forskningsresultaten, avskaffas. Det är en tanke som även Thomas Östros har ställt sig bakom, men som Rapidus påpekat i en tidigare snabbanalys är en sådan regeländring inte tillräcklig. Det krävs resurser och motivation för att högskolor och universitet ska börja ägna sig åt kommersialiseringsfrågorna på allvar. Och det är just vad miljöpartiets motion går ut på – enklast sammanfattat i följande mening ur motionstexten:
För att stimulera kommersialiseringen bör staten gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare belöningar.
Frågan kommer upp i riksdagen för beslut först efter sommaruppehållet, men det har mindre betydelse. För att förverkligas måste förslaget ändå konkretiseras och vävas in i regeringens kommande forskningsproposition. Miljöpartiets representant i utbildningsutskottet, Mikaela Valtersson, tänker använda det nyvunna majoritetsläget i förhandlingarna med regeringen. Hotet om att riksdagen går emot regeringens förslag, om de väljer en annan väg, brukar vara ett effektivt maktmedel, enligt hennes erfarenhet.
När den gemensamma linjen mot regeringen ska formuleras är det dock viktigt att Mikaela Valtersson och Tobias Billström, moderat riksdagsledamot från Malmö och den som ledde den borgerliga gruppen i denna fråga, ser problematiken i hela sin omfattning.
Ekonomiska belöningar till lärosäten som börjar jobba aktivt med kommersialiseringsfrågorna är ett bra första steg, men dessutom krävs bland annat följande:
* Ett tydligare formulerat uppdrag till lärosätena att arbeta med kommersialiseringsfrågor, så att det inte längre är en fråga om intresset hos ledningen på respektive högskola och universitet.
* Grundläggande ekonomiska förutsättningar för att kunna jobba med kommersialiseringsfrågorna och etablera professionella tech transfer-kontor. Mer pengar till de lärosäten som lyckas bäst ska vara en extra morot, men eftersom resultaten dröjer flera år krävs en inledande, öronmärkt satsning från statligt håll.
* En satsning på universitetens holdingbolag, så att dessa får ekonomiska muskler att verkligen ägna sig åt investeringar. Alternativet är att samordna holdingbolagen med den nya struktur för statligt riskkapital inom Industrifonden, Teknikbrostiftelserna och Almi som just nu utreds.
Det krävs en samlad insats för att verkligen komma till rätta med det svenska dilemmat. Den oheliga alliansen i utbildningsutskottet är en bra början.
